Rapport: Kinas inflytande prövar akademisk frihet i Sverige

Svenska forskare som samarbetar med eller studerar Kina påverkas i högre grad än många anar. En ny rapport från Mälardalens universitet (MDU) och Utrikespolitiska institutet (UI) visar hur Kinas auktoritära system spiller över på svensk akademi – genom självcensur, hot och politiska påtryckningar.

”Vi ser att Kina inte bara försöker styra forskningen inom landets gränser, utan också påverkar hur svenska forskare kan arbeta och uttrycka sig,” säger Gustav Sundqvist, lektor i statsvetenskap vid MDU som författat rapporten Forskning med förbehåll? Auktoritär påverkan i svensk-kinesiska forskningsrelationer tillsammans med Erik Mo Welin, analytiker på UI.

Leder till självcensur

Rapporten bygger på intervjuer och enkäter med svenska forskare som antingen samarbetar med Kina eller forskar om landet. Resultaten visar en tydlig skillnad mellan dessa grupper. Forskarna som samarbetar med Kina, ofta inom teknik och naturvetenskap, beskriver samarbetena som välfungerande. Men de som studerar Kina (Kinavetare) upplever något helt annat.

Drygt sju av tio Kinavetare anser att självcensur är ett problem inom deras forskningsfält, och tre av tio har ändrat språk eller forskningsfokus för att undvika politiskt känsliga ämnen. Flera har nekats visum till Kina eller fått veta att deras forskning betraktas som politiskt känslig.

”En del har fått direkta signaler från kinesiska myndigheter, andra märker att kontakter i Kina plötsligt slutar svara. Den tystnaden kan vara tillräcklig för att forskare ska börja begränsa sig själva,” säger Gustav Sundqvist.

Akademisk frihet under press

Auktoritär påverkan stannar inte vid Kinas gränser. En del Kinaforskare berättar om situationer där personer med misstänkt koppling till kinesiska myndigheter dykt upp på svenska föreläsningar och konferenser och kommenterat forskningsinnehåll på ett aggressivt sätt.

”Det här är allvarligt eftersom det sker i svenska undervisningsrum. Det sänder signaler till hela akademin om vad som är säkert att säga – och vad som inte är det,” menar Gustav Sundqvist.

Rapporten visar också att det politiska klimatet i Sverige spelar in. Flera forskare uttrycker frustration över att samarbeten med Kina i dag ofta ses som riskabla eller oetiska, trots att de i praktiken fungerar väl.

”Vi måste kunna samarbeta internationellt, även med auktoritära stater. Men vi behöver göra det med öppna ögon och en tydlig förståelse för riskerna.”

Behov av kunskap och beredskap

För att stärka forskarnas motståndskraft mot auktoritär påverkan föreslår rapporten att svenska lärosäten utvecklar tydliga handlingsplaner, skapar roller med ansvar för både säkerhet och internationalisering, och erbjuder utbildning om hur auktoritära stater agerar.

”Det handlar inte om att stänga dörren till Kina, utan om att skydda den akademiska friheten. För att kunna vara fria måste vi förstå hur inflytande faktiskt utövas,” säger Gustav Sundqvist.

För mer information, kontakta:

Gustav Sundqvist, Lektor i statsvetenskap MDU, 021-48 06 902, gustav.sundqvist@mdu.se