Rapport varnar för massutrotning av växter och svampar

Nära hälften av alla kända blommande växter hotas av utrotning och bland växter som forskarna ännu inte har upptäckt eller klassificerat uppskattas utplåningsrisken vara ännu högre.
Dessa dystra nyheter redovisas i årets rapport från Royal Botanic Gardens Kew, till vilken forskare från Göteborgs universitet har bidragit.

För femte gången ger Royal Botanic Gardens Kew i London ut rapporten State of the World’s Plants and Fungi. Den beskriver det aktuella tillståndet för världens växter och svampar.

– Rapporten är baserad på banbrytande originalforskning och sammanhängande studier från många forskargrupper. I en tid då växter och svampar hotas alltmer måste vi agera snabbt för att fylla kunskapsluckor och prioritera klokt för deras bevarande. En rad verktyg, tekniker och tillvägagångssätt som studiet av arvsmassa och maskininlärning hjälper oss att skynda på arbetet, säger Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew i London och professor i systematik och biodiversitet vid Göteborgs universitet.

Kamp mot klockan

Växter och svampar stödjer nästan allt liv på jorden, och förser oss människor med till exempel mat, medicin och kläder. Men den naturliga världen är i obalans, på grund av de dubbla kriserna klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. I årets rapport, med temat Tackling the Nature Emergency: Evidence, gaps and priorities tar forskarna en ingående titt på vad vi vet och inte vet om mångfalden av de byggstenar som upprätthåller ekosystemen och identifierar de hot de står inför.

En slutsats i rapporten är att det pågår en kamp mot klockan för att täppa igen kunskapsluckor och kunna bevara den biologiska mångfalden.

Cirka 350 000 arter av örter, buskar och träd, så kallade kärlväxter, är kända för vetenskapen, men forskarna tror att det återstår upp emot 100 000 oupptäckta. Forskarna bedömer att 3 av 4 av de som inte har upptäckts redan är hotade av utrotning.

Nyupptäckta arter är ofta hotade

– Vi kom fram till ett tydligt samband mellan beskrivningsåret och risken för utrotning. 77 procent av alla olika arter som beskrevs år 2020 bedöms som hotade. Därför föreslår vi att alla nybeskrivna arter betraktas formellt som utrotningshotade om inte annat bevisas, eftersom en rödlistning kan vara en förutsättning för att kunna att bevara dem, säger beräkningsbiolog Daniele Silvestro vid Göteborgs universitet och en av de 200 forskarna som bidragit till rapporten.

Forskarna tror vidare att 45 procent av alla kända blommande växtarter kan vara hotade av utplåning. Bland de mest hotade finns till exempel växtfamiljerna orkidéer, Piperaceae, som inkluderar svartpeppar, Bromeliaceae, som inkluderar ananas och Araceae, som inkluderar många viktiga grödor.

Många arter kvar att upptäcka

Som en av få positiva effekter av covidpandemin fick forskare tid att arbeta i kapp eftersläpande data och ofullbordade papper. Detta gav många nya fynd för vetenskapen, och ökar den kända globala biologiska mångfalden. Totalt har mer än 8 600 nya växtarter klassificerats och mer än 10 200 nya arter av svampar har fått namn sedan januari 2020. Men det återstår mycket att göra och rapporten identifierar så kallade ”darkspots” av mångfald – områden som beräknas inhysa flest växtarter som är kvar att upptäcka och kartlägga.

– Genom framsteg inom DNA-tekniken så tror vi oss veta att det finns det cirka 2,5 miljoner olika sorters svampar på jorden. Det betyder att vi har beskrivit mindre än 10 procent av världens svampar. Det innebär att många nya upptäckter ligger och väntar som skulle kunna förse oss med nya källor till livsmedel, medicin och nya kemikalier. I nuvarande takt tar det upp mot 1 000 år att identifiera och klassificera alla okända svampar. Den tiden har vi inte, säger Alexandre Antonelli.

Rapporten State of the World’s Plants and Fungi 2023: www.kew.org/sotwpf

Kontakt: Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew i London och professor vid Göteborgs universitet, telefon: +(44) 7384 877 664, e-post: a.antonelli@kew.org

Daniele Silvestro, forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-490 99 31, e-post: daniele.silvestro@bioenv.gu.se