Rätten att stanna avhandlas med historisk tillbakablick

Motiven för att få stanna i Sverige idag har influenser från 1900-talet. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som studerat vilka historiska argument som än idag påverkar lagförändringar om rätten att stanna i Sverige.

Avhandlingen har med hjälp av statliga utredningar och propositioner undersökt rätten att vistas i Sverige 1936–1989 och hur den har förändrats över tid. Med rätten att stanna menas de rättsliga regleringar som avgör förutsättningarna för att få stanna i Sverige, och som bland annat innefattar uppehållstillståndet − det tillstånd som ger medborgare utanför EU rätt att bo och arbete i Sverige.

Studien gör fyra nedslag, det första 1936. För att kunna hantera den rådande flyktingsituationen av judar från Tyskland genomfördes då förändringar när det gällde rätten att stanna på grund av asylskäl. Tobias Jansson drar paralleller till hanteringen under flyktingkrisen 2015 då upphålltillstånden gick från permanenta till tidsbegränsade. Begränsningarna sågs då som en helomvändning i politiken, men grundade sig enligt Tobias Jansson i argument från tidiga 1900-talet.

– Många argument känns igen över tid. Olika perioder innefattar även olika politiska föreställningar som ligger till grund för exempelvis hur staten ser på vad som är ett välfungerande land, säger Tobias Jansson.

Avhandlingen visar att flera argument är återkommande i historien. Framför allt handlar det om att lagförändring motiveras med att de behöver göras för att skydda svensk välfärd och upprätthålla ett samhälle i ordning.

– Att staten motiverar begränsningar i utländska medborgares rätt att stanna med argumentet att det är nödvändigt för att skydda det svenska samhället och vår välfärd är något vi ser än idag. Det är alltså ett argument som har en historisk tyngd. Det kan därför förstås som relativt enkelt för politiker att ta till även nu, säger Tobias.

Vad som karaktäriserar ett samhälle i ordning har dock skiljt sig åt. På 1960-talet var det enligt avhandlingen centralt att utländska medborgare fick bra levnadsförhållanden, med goda möjligheter till jobb, bostad och utbildning, för att kunna bli en del av samhället.

– Staten ville även då reglera invandringen till landet, men såg samtidigt ett behov av att säkerställa goda levnadsförhållanden för de personer som väl fick uppehållstillstånd, säger Tobias Jansson.

Att det idag är begränsad möjligheter för att få stanna i Sverige hänger enligt Tobias Jansson samman med samhällets politiska utveckling, med alltmer restriktiva migrationspolitiska lösningar. Idag är det ett krav att personer som kommer utanför EU och söker permanent uppehållstillstånd ska vara självförsörjande och det finns också en tydlig förväntan på dessa personer att lära sig det svenska språket.

– Rätten att stanna kopplas mer till arbetsmarknaden. Även människor som kommer till Sverige på grund av krig och konflikter måste skaffa sig ett arbete för att få stanna. Fokus ligger allt mindre på goda levnadsförhållanden, säger Tobias Jansson.

Text: Louise Älgne

Om avhandlingen