Rekordstor minskning av svenska glaciärer
De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.
I september genomförde personal vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala de årliga slutmätningarna av den så kallade massbalansen* på Sveriges fyra referensglaciärer. Vid mätningarna kontrolleras dels vinterbalansen, som fastställs i slutet av vintern och som räknar glaciärernas tillväxt i form av snö och is, och dels sommarbalansen, som fångar glaciärernas avsmältning sommartid. Sammanräkningen av dessa ”inkomster” och ”förluster” ger den slutliga nettomassbalansen. Denna rapporteras också till World Glacier Monitoring Service i Schweiz, där data för världens cirka 50 referensglaciärer samlas.
De nya mätningarna visar att både nettomassbalansen och sommarmassbalansen för samtliga fyra svenska referensglaciärer var rekordnegativa för balansåret 2023/2024.
– Vi har uppmätt de största avsmältningarna sedan de systematiska glaciärobservationerna på Sveriges referensglaciärer började. Storglaciärens massförlust hamnar i år på drygt 8 400 ton, motsvarande ett 2,85 meter tjockt vattenlager som skulle breda ut sig över hela glaciären, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
Jämfört med snittavsmältningen under det senaste decenniet har massförlusten på Storglaciären i år femdubblats, och är mer än tre gånger större än året innan. Situationen är likadan för Rabots glaciär, som i år förlorade drygt 9 450 ton is, vilket överträffar glaciärens hittills största uppmätta massförlust på drygt 7 100 ton år 2011. Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären förlorade drygt 9 000 ton respektive 8 200 ton under balansåret 2023/2024 vilket innebär en förlustökning med mer än 50 procent för de båda glaciärerna jämfört med deras tidigare största förluster.
Risk att glaciärer försvinner inom en snar framtid
Mätningarna visar också att Rabots glaciär och Rivgojiekki för andra året i rad har förlorat sina så kallade ackumulationsområden. Det innebär att även i de högst belägna delarna av glaciären smälter snö och is bort istället för att ligga kvar året runt och ”mata” glaciären. Om inga ackumulationsområden finns, kommer glaciärerna att försvinna helt och hållet inom en snar framtid.
– Mätningar var speciellt utmanande i år på grund av stora öppna sprickområden på samtliga referensglaciärer. Till det kom även ett stort antal nya glaciärbrunnar som skapar nästan vertikala förbindelser mellan glaciärytan och berget under där smältvatten forsar ner. Brunnarna har uppstått de senaste åren i mycket större och mycket mer dynamisk omfattning än vad vi tidigare sett, vissa brunnar har i år blivit stora nog för att kunna sluka en skoter med kälke och vissa av dem en bil, säger Johanna Dahlkvist, teknisk och fältoperativ chef på Tarfala forskningsstation.
Massbalansen för Storglaciären har mätts sedan 1940-talet. De andra tre glaciärerna har mätts sedan 1980-talet.
Läs mer om Tarfala forskningsstation
Se film om Tarfala forskningsstation och smältande glaciärer
Stockholms universitets expertlista om klimat och klimatförändringar
Kontakt:
Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation, Tfn 070–6090588
*Massbalansberäkningar för en glaciär kan jämföras med ett bankkonto där inkomster (här: snö som tillkommer på glaciären under vintern och så småningom blir till glaciäris) och förluster (här: snö och glaciäris som smälter under sommaren) räknas ihop för att antingen ge en positiv balans (glaciären växer eftersom inkomster är större än förluster) eller en negativ balans (glaciären krymper eftersom inkomster är mindre än förluster).