Religion och etnicitet spelar roll i undervisningen i idrott
En del muslimska elever vill undvika pardans och simning tillsammans med klasskamrater av motsatt kön. En del kristna elever ifrågasätter yoga. Kalle Jansson har i sin doktorsavhandling i idrottsvetenskap vid Örebro universitet för första gången gjort en djupdykning i vilken betydelse religion och etnicitet har i ämnet idrott och hälsa.
– En del av dem som identifierar sig som kristna ville helst inte delta i yoga för att det är förknippat med en annan religion. Samtidigt är det oerhört stor skillnad mellan olika elever. Det som är ett stort problem för en elev kan vara en total icke-fråga för en annan, säger han.
Kalle Jansson konstaterar att spänningarna oftast inte mynnar ut i öppna konflikter.
– Om man enbart läser debattartiklar är det nog lätt att få en bild av att religions- och etnicitetsfrågor leder till stora öppna konflikter där elever protesterar och lärare måste ta itu med protesterna. Så är det oftast inte i min studie. I stället blir det oftast elever som hanterar saker på egen hand utan att blanda in andra.
Kalle Jansson visar att de konflikter som uppstår sällan leder till förändringar av undervisningen.
– Det är väldigt sällan som lärare väljer att förändra undervisningsinnehållet. I stället blir det elever som anpassar sig och gör det som förväntas även om de inte riktigt vill.
Kalle Janssons doktorsavhandling bygger på observationer och intervjuer med elever och lärare i årskurs nio på fyra olika grundskolor: en med svensk majoritet, en med blandad elevsammansättning, en där majoriteten hade utländsk bakgrund och en kristen friskola.
– Många gånger blir det stora skillnader för eleverna beroende på vilken skola de befinner sig på.
Ett exempel handlar om muslimska flickor som kommer till simundervisningen i täckande badkläder.
–Att göra det i en klass där man är ensam som muslim innebär att sticka ut och bli väldigt synlig. Att göra det i en klass där nästan alla är muslimer innebär att bli en i mängden.
Samtidigt tycker Kalle Jansson att eleverna tvingas kompromissa för ofta medan skolorna sällan ifrågasätter lektionernas innehåll.
– Vi måste också kunna svara på varför vissa moment ska finnas med i undervisningen. När det gäller simning är det ju tydligt, det är för att man inte ska drunkna. Men med pardans är inte lika tydligt. Det kanske inte är givet att man måste lära sig det, säger han.
Kalle Jansson menar att många idrottslärare saknar stöd i att hantera de här frågorna.
– Det finns väldigt få riktlinjer från Skolverket. Myndigheterna skjuter ner frågan till skolorna och skolorna skjuter ner frågan till lärarna och eleverna, säger han och hoppas att avhandlingen ska användas på idrottslärarutbildningar:
– Området blir mer och mer angeläget och det finns en stor kunskapslucka när det gäller spänningar med koppling till religion. Det är en situation som alla lärare kommer att hamna i och behöver vara förberedda för. Min avhandling kan förbereda framtida idrottslärare på den komplexitet de kommer att behöva navigera i, säger han.
Pressbilder
Kalle Jansson, Örebro universitet