Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – i alla fall så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning som gjorts vid Linköpings universitet.

Nathalie Hallin är ateist. Kollegan Hajdi Moche är kristen. Båda har en postdok-tjänst vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande i Linköping. Tillsammans ville de ta reda på om en religiös tro gör en människa mer generös, vilket forskningen hittills varit oense om och de själva diskuterat mycket.

För att få svar har de tillsammans med medförfattarna Gerhard Andersson och Daniel Västfjäll gjort tre studier: en i Sverige, en i USA och en kombinerad i Egypten och Libanon. Resultaten publiceras i tidskriften Judgement and Decision Making.

I den svenska studien deltog 398 personer. De fick i uppgift att under sex omgångar fördela fiktiva pengar mellan sig själva och tre hypotetiska mottagare. Därefter fick de svara på frågor om religiös tillhörighet och politisk övertygelse, men även om sådant som favorithobby, favoritfilmgenre och liknande.

I samtliga omgångar fick deltagarna veta något om de fiktiva mottagarna, till exempel om hobby, politisk hemvist eller vilka filmer de gillade. I en av omgångarna gavs information om religionstillhörighet. Forskarna undersökte sedan hur deltagarnas givmildhet påverkades av vad de fått veta.

I de flesta omgångarna visade det sig att religiösa och icke-religiösa gav bort lika mycket pengar. Men när de fick kunskap om mottagarnas religion blev det en tydlig skillnad. De troende deltagarna blev då mer generösa än de icke-religiösa. Det yttrade sig främst genom att de gav mer pengar till dem som hade samma tro som de själva. Men även ateister visade sig favorisera sin egen grupp.

– Jag blev faktiskt förvånad över det, eftersom det enda som förenar ateister är att man inte tror på en gud, säger Nathalie Hallin.

Uppföljande studier med drygt 700 personer i USA och cirka 600 i Egypten och Libanon gav samma resultat: religion var den faktor som hade störst inverkan på generositeten och deltagarna favoriserade den grupp som hade samma tro som de själva.

I alla tre studierna undersökte Nathalie Hallin och Hajdi Moche också om generositeten skilde sig åt mellan olika religioner och livsåskådningar. Deltagarna delades in i tre grupper: kristna, muslimer och ateister.

Analysen visade att muslimer i USA var mer generösa mot sina egna än kristna och ateister var. Tecken på det fanns också i Sverige men antalet muslimer som deltog var för lågt för att säga säkert. I Libanon och Egypten fanns däremot ingen skillnad i hur mycket kristna och muslimer gav. Om det beror på kulturella normer, muslimers minoritetsställning i det amerikanska samhället eller något annat är ovisst. I Egypten och Libanon fanns för få ateister i undersökningen för att kunna göra en jämförelse.

Som forskare tycker Nathalie Hallin och Hajdi Moche att det är intressant att just förhållandet till religion har en så stark inverkan på givmildheten och gruppkänslan, men är noga med att inte värdera det. Att favorisera sina egna kan betraktas som orättvist, men kan till exempel ses som bättre än att inte vara generös alls, menar de.

– Samtidigt kan man ju vara generös på olika sätt. Man kan ju vara generös med tid, med kärlek eller med omtanke. Så om det finns någonting i religionen som säger att man ska vara generös just med pengar är någonting att fundera kring i alla fall, säger Hajdi Moche.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och Linköpings universitet.

Kontakt: Nathalie Hallin: nathalie.hallin@liu.se; Hajdi Moche: hajdi.moche@liu.se

Artikel: Who is generous and to whom? Generosity among Christians, Muslims, and atheists in the USA, Sweden, Egypt, and Lebanon, N Hallin, H Moche, G Andersson, D Västfjäll, Judgment and Decision Making, publicerad 18 september 2024, doi.org/10.1017/jdm.2024.14