Renare luft i svenska städer ger stora hälsovinster
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.
I studien presenterar forskarna en högupplöst datamodell av hur luftföroreningsnivåerna förändrats över tid för sex städer i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå. Därmed omfattar studien mer än hälften av Sveriges invånare. Studiens resultat publiceras i tidskriften Air Quality, Atmosphere & Health.
De studerade utsläppen kommer bland annat från trafik, industrier och vedeldning, och har alltså minskat kraftigt i Sverige sedan år 2000.
Forskarna har studerat utsläpp av fina partiklar (PM2,5), grövre partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx) från lokala, regionala och internationella källor. De fina partiklarna har minskat med hela 56 procent, de grövre partiklarna med 23 procent, och kvävedioxider med 33 procent. Störst minskning av de fina partiklarna noterades i Göteborg, medan grova partiklar och kväveoxider minskade mest i Uppsala och Stockholm.
Stor vinst för hälsan
– Vi uppskattar att nästan 3000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten. Många svenskar är fortfarande utsatta för luftföroreningshalter över de gränsvärden som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet, som är studiens försteförfattare.
Trots förbättrad luftkvalitet är 65 procent av invånarna i de städer som ingår i studien fortfarande utsatta för halter av fina partiklar som överskrider WHO:s gränsvärden. Studien visar att det finns stora skillnader mellan geografiska områden inom de sex städerna, men generellt finns de högsta exponeringarna i Malmö.
Föroreningarna rör sig över långa avstånd. Utsläpp i övriga Europa påverkar även luftkvaliteten i svenska städer. Sjunkande utsläpp både i Sverige och utomlands förklarar därför den förbättrade luftkvaliteten i Sverige.
Föroreningars roll i kroniska sjukdomar
Luftföroreningsmodellen kommer nu att användas för att studera vilken roll luftföroreningar och andra faktorer i miljön spelar i de tidiga stadierna av kroniska sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt. Forskningen baseras på data från den stora svenska SCAPIS-studien, där 30 000 medelålders svenskar har undersökts. Förutom Göteborgs universitet bidrar även forskare från samtliga sex universitet som medverkar i SCAPIS-studien samt luftkvalitetsexperter från SMHI, Stockholms Luft- och Bulleranalys och Miljöförvaltningen i Malmö stad.
Artikel: High-resolution dispersion modelling of PM2.5, PM10, NOx and NO2 exposure in metropolitan areas in Sweden 2000‒2018 – large health gains due to decreased population exposure; https://doi.org/10.1007/s11869-024-01535-0
Illustrativa kartor från studien finns att ladda ner fritt via svensk nationell dataservice: https://doi.org/10.5878/btxv-v698.
Vid publicering ange källa: Luft- och bullerkartor för SCAPIS-miljö.
Kontakt:
- Karl Kilbo Edlund, läkare, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, karl.kilbo.edlund@gu.se, telefon 0769–31 54 58
Karl arbetar som läkare på förmiddagen, men är tillgänglig från omkring klockan 10:00 - Leo Stockfelt, docent, specialistläkare, samordnare för studien SCAPIS-miljö, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, leo.stockfelt@amm.gu.se, telefon 0722–02 07 82
Andra kontaktpersoner:
- Uppsala: Martin Tondel, docent, överläkare Uppsala universitet, martin.tondel@medsci.uu.se
- Stockholm: Petter Ljungman, docent, överläkare, Karolinska Institutet, också samordnare för studien SCAPIS-miljö, petter.ljungman@ki.se, 08–52 48 72 32