Robot snabbare än läkare på att se biverkningar
En mjukvarurobot har visat sig snabbare än läkare på att upptäcka biverkningar under läkemedelsbehandling för rubbad hjärtrytm. Roboten undvek även onödigt täta vårdbesök och labbtester. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Läkemedlet amiodaron, med produktnamnet Cordarone, hjälper hjärtat att slå normalt igen när rytmen är rubbad vid exempelvis förmaksflimmer eller snabb puls. Behandlingen kräver upprepade blodprovskontroller på grund av potentiella biverkningar i sköldkörtel- och leverfunktion vilket enligt dagens standard är en helt manuell process.
I den aktuella studien, publicerad i Journal of Medical Internet Research, användes en egenutvecklad riktlinjebaserad metod för att automatisera och underlätta kontrollen och värdera biverkningar vid amiodaronuppföljning. Syftet med studien var att utveckla och validera robotprototypen, som inte är AI-baserad utan enbart följer rådande riktlinjer i vården.
Roboten programmerades för att söka ut aktuella patienter från en administrativ lista, kontrollera deras provsvar mot en algoritm och presentera en rekommenderad handläggning för ansvarig hjärtläkare. När läkaren sedan tagit sitt beslut lägger roboten upp en ny post på en väntelista för kallelse till nästa provtagning.
Tillförlitligt alternativ
I studien prövades robotens förmåga parallellt med pågående patientbehandlingar, utan att berörda hjärtläkare eller patienter kände till robotens bedömningar. I efterhand kunde forskarna jämföra utfallet av läkarnas insatser med vad roboten hade kunnat tillföra om den varit med på riktigt.
Robotens förmåga att klara rutinmässiga bedömningar prövades mot läkarorder i 390 situationer, och utfallen blev tydliga:
Mjukvaruroboten rekommenderade intervaller mellan laboratorieutvärderingarna på i genomsnitt 4,5 månader vilket var helt enligt regelboken. Läkarnas intervalltid var i snitt 3,1 månader.
Utifrån patientproverna hittade roboten 12 uppkomna biverkningar på första försöket. Läkarna upptäckte 8 vid en första kontroll och resterande vid senare provtagningar.
Forskarna menar att den automatiserade processen, med stöd av en mjukvarurobot och en diagnostisk klassificeringsalgoritm, är ett tekniskt och medicinskt tillförlitligt alternativ för amiodaronuppföljning, och i förlängningen även andra läkemedelsuppföljningar.
Värde för patienterna
En av de drivande i studien är Helén Sjöland, adjungerad professor i kardiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Metoden visade sig minska det manuella arbetet, minska frekvensen av laboratorietester och förbättra upptäckten av biverkningar. Därmed minskar troligen också kostnaderna för vården medan värdet för patienterna ökar, säger hon.
– Roboten gör det en människa annars skulle göra, den följer bara reglerna som i sig är väldigt komplexa. I praktiken är vi som läkare för försiktiga och gör en del kontroller i onödan för att ligga på den säkra sidan.
Metoden har registrerats som egentillverkad medicinteknisk produkt enligt EU:s förordning om medicintekniska produkter (MDR) och är under införande vid Kardiologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra i Göteborg.
Studie: An automated process for monitoring of amiodarone treatment: Development and evaluation, https://doi.org/10.2196/65473
Expertkontakt: Helén Sjöland, adjungerad professor i kardiologi med inriktning digital hälsa och innovation, Göteborgs universitet, och universitetssjukhusöverläkare inom kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0763 20 21 01, e-post helen.sjoland@vgregion.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbilder:
Porträttbilder Helén Sjöland (foto: Margareta G. Kubista)
Metoden under användning, där provvärden matas in för bedömning via en mjukvarurobot och en diagnostisk klassificeringsalgoritm (foto: Helén Sjöland)