Rysk-ortodoxa kyrkans ledare Kirill – frälsare eller kättare?

Den rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledare, patriarken Kirill, har sedan krigets början lagt hela sin religiösa tyngd bakom invasionen av Ukraina. För detta har han mött hård kritik, inte minst sedan ryska bomber fallit på kyrkor som borde stå under Moskvas beskydd. ”Vissa präster har gått så långt som att kalla Kirill kättare”, säger historikern Yuliya Yurchuk.

Att dö i strid tvättar bort alla synder.

Det var i september 2022 Moskva-patriarken Kirill i en gudstjänst sa att de ryska soldater som dör i strid har offrat sig för andra, och därför rentvås från alla synder. Uttalandets syfte var att backa upp president Vladimir Putins impopulära besked om mobilisering i större skala. Kirill har sedan starten på invasionen av Ukraina försökt att med andliga argument backa upp Putin. Bland annat har han kallat Putins styre ”ett mirakel från Gud”

– Redan när Ryssland invaderade Ukraina var det med Kirills välsignelse, säger Yuliya Yurchuk, historiker vid Södertörns högskola, som forskar på minnespolitik i Ukraina och kyrkans betydelse.

Kan kyrkans inställning verkligen påverka kriget?

– Ja, att kyrkans överhuvud stödjer kriget gör att andra som också supportar det stärks i sin uppfattning. Om Kirill hade haft en annan uppfattning kunde det ha påverkat opinionen. Fler kanske hade ifrågasatt kriget, vilket kunde ha demotiverat ryska soldater.

För som så ofta i krig flätas politik, religion och historia här samman. Och det är viktigt att förstå kyrkans roll i såväl Ryssland som Ukraina.

– Kirill har i flera uttalanden sagt att det är ett rättvis krig för dem som vill tillhöra den stora ryska världen, eller den ortodoxa världen. För både Kirill och Putin är denna ideologi mycket central.

Den ryska världen är en ideologi som utvecklades under 1990-talet, bland annat av Kirill, och den ses som en motvikt till västvärldens globala och liberala värderingar. I kriget mot Ukraina har ideologin använts för att legitimera Putins försök att ta över landet, med hänvisning till att det skulle ena och skydda den ryska världen. Men i själva verket har kriget mot Ukraina skapat en djup klyfta inom de ortodoxa kyrkorna. Vid krigets början fanns i Ukraina två grenar av den ortodoxa kyrkan: en självständig ukrainsk-ortodox kyrka, och en under Moskva-patriarkatet.

– Men i maj 2022 valde den senare att bryta med Moskva. På vilka villkor och hur ska det ska ske återstår dock att se.

Läs artikeln i sin helhet på temasidan Perspektiv Öst.