Så formar skräckhistorier våra tankar och känslor

Skräckhistorier har varit en grundläggande del av mänsklig kultur under lång tid, och har en unik förmåga att väcka känslor som spänning, rädsla och ångest. Genom tiderna har dessa berättelser fascinerat och skrämt människor, och deras påverkan sträcker sig djupare än vi kanske inser. Från antika myter till moderna skräckfilmer, utforskar vi här på vilka sätt skräckhistorier kan påverka oss och vår psykologi.

Det är oktober, det är mörkt och kallt, och skräckens högtid Halloween närmar sig med stormsteg. Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde och Torbjörn Svensson, adjunkt i samma ämne berättar om fem sätt där skräck kan användas i helt olika syften.

1. Varnande exempel

Från antika myter och klassiska grekiska berättelser, till svensk folklore var skräckhistorierna ofta varnande exempel. De användes som moraliska budskap för att styra beteenden och förhindra människor från farliga eller syndiga handlingar. Förr var de ofta riktade mot barn – gå inte till bäcken för då tar näcken eller bäckahästen dig. Även unga vuxna fick liknande historier riktade mot sig där de fick hemska exempel på varför de inte skulle vara ute dansa och roa sig på nätterna.

2. Skräck som adrenalinkick

Skräckhistorier triggar vårt kroppsliga stressystem, vilket resulterar i frisättningen av adrenalin. De ger oss spänning och rädsla i en kontrollerad miljö, vilket ger oss möjlighet att uppleva fara på ett säkert sätt. Denna adrenalinhöjning kan vara lika beroendeframkallande som en drog, och människor letar ständigt efter starkare och mer intensiva skräckupplevelser.

3. Utforskande av det okända

Skräckhistorier tillåter oss att utforska det okända och oförklarliga. Genom att skildra monster, spöken och övernaturliga varelser kan vi försöka förstå det som ligger bortom vår vardagliga erfarenhet och rationalitet. Ibland kan det gå över gränsen när folk inte förstår att det är fiktion. Det finns personer som arbetar med att skriva skräck, som ”ska vara sann”, så kallade SCP:er.

4. Förklaringseffekt

Skräckhistorier fungerar också som försvarsmekanism genom att ge förklaringar till det oförklarliga. Varför försvinner människor i skogen? Svaret kunde förr vara bäckahästen, skogsrået eller kanske troll. Genom att skapa övernaturliga förklaringar ger skräckhistorierna oss en känsla av kontroll och förståelse.

5. Reflektion av samhället och samtiden

Skräckhistorier fungerar även som en spegling av samhället. Vad man skräms med varierar nämligen över tid. Under 1950-talet i USA förklädde man exempelvis anti-kommunistpropaganda som skräck. I dagens samhälle manifesteras skräcken ibland genom moderna hot, såsom artificiell intelligens (AI). Historier om AI som tar över och hotar mänskligheten är en reflektion av vår rädsla för teknologins okända och potentiellt farliga framtid.

Sammantaget är skräckhistorier en stark kraft i mänsklig kultur. Berättelserna tillåter oss att utforska det mörka och oförklarliga, bearbeta våra rädslor och till och med uppleva adrenalinkickar i en kontrollerad miljö. Genom skräckhistorierna kan vi utforska vår mänsklighet och våra mest primitiva rädslor, och ibland även hitta tröst i det okända.

Kontakt

Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande
ulf.wilhelmsson@his.se, 0500-448808

Torbjörn Svensson, adjunkt i medier, estetik och berättande
torbjorn.svensson@his.se, 0500-448813