Så har det ukrainska samhället stått emot Ryssland anfallskrig

Ett starkt lokalsamhälle, mångfald inom näringslivet, decentraliserat styre och god kommunikation. Det är några av de faktorer som gjort att det ukrainska samhället och ekonomin inte kollapsat under det dryga 20 månader det fullskaliga kriget pågått.

– Det är på många sätt förbryllande att Ukraina med sina begränsade resurser har kunnat stå emot och bibehålla en fungerande stat, ekonomi och samhälle. Nyckeln är de decentraliseringsreformer som genomförts och som gett kommuner och lokala myndigheter mer självstyre. När kriget kom kunde de därför snabbt mobilisera de resurser som krävdes och komma fram till lösningar lokalt. För människor var inte förberedda på att detta skulle hända i stor skala som det gjorde, säger Oleksandra Keudel, doktor i statsvetenskap och projektforskare vid Södertörns högskola.  

Trots nästintill dagliga attacker mot civila och infrastruktur fortgår livet i viss mån som vanligt. Barn går till skolan, människor till jobbet. Staten betalar fortfarande ut löner och butiker håller öppet. Samtidigt det en helt annan vardag än den som var innan 24 februari 2022.

Rutiner för oförutsedda kriser

Oleksandra Keudel har i sin forskning ägnat sig åt demokratiskt styre på lokalnivå. I och med kriget har hon kommit att intressera sig för hur ett samhälle står emot, hur ett vardagsliv fortsätter trots att kriget rasar. I en studie finansierad av Europarådet (Congress of local and regional authorities) undersökte hon och kollegan Oksana Huss, fil.dr statsvetenskap, ukrainska kommuner och deras rutiner kring oförutsedda kriser.  

– Det vi såg var att det handlar mycket om kommunikation och samordning. Mellan kommuner, med invånarna och med näringslivet. Men också med regionala och statliga myndigheter. Ett exempel är hur man i en kommun tog vara på redan existerande institutioner för att hantera det stora antalet internflyktingar, där gick kommunens ungdomsråd och ansvarade för det arbetet, säger Oleksandra Keudel.  

Frågan om Ukrainas motståndskraft var också ämnet för en konferens som arrangerades vid Centre for Baltic and East European Studies i oktober. En av talarna var Yaroslav Zhalilo, doktor i nationalekonomi och biträdande direktör för nationella institutet för strategiska studier i Kyiv. Han lyfte bland annat vikten av hållbarhet och förmågan att anpassa sig för att samhället i sann mening ska vara motståndskraftig. 

– Den modell som används i Ukraina är inte hierarkisk utan bygger på kommunikation och samarbete mellan huvudintressenterna där var och en av dem är redo för olika scenarier. God kommunikation genomsyrar modellen, men genomarbetade strategier och policys är grundläggande för att modellen fungerar och är hållbar, säger han.  

Fem faktorer för motståndskraftigt samhälle

Yaroslav Zhalilo har identifierat fem faktorer som modellen baseras på och som är nycklar i ett motståndskraftigt samhälle, oavsett vilken typ av kris det utsätts för:  

• Ett väl utbyggt entreprenörskap, en mångfald av små- och medelstora företag som står för leverans och produktion av livsmedel, bränsle och transport.  
• Kommunikation – effektiv kommunikation mellan regioner, utifrån transport och logistik inom samhället och utifrån digital kommunikation som är viktig inte minst för att upprätthålla betalnings- och banksystem.  
• Den organisatoriska och finansiella förmågan hos lokalsamhället baserad på decentraliseringsreformer. Förmågan att kunna hantera en lång rad problem är absolut nödvändigt för medborgarna.  
• Nätverk inom civilsamhället. De stärkes under Maidanrevolutionerna 2004 och 2014. I krigstid har civilsamhället tagit ett stort ansvar inom flera olika områden, från humanitär hjälp till frivilliga inom armén och att direkt motstånd mot fienden.
• Samhällets öppenhet: som ett resultat av ett långsiktigt arbete mot mer europeisk och euroatlantisk integration och samarbeten med internationella institutioner. Humanitärt, militärt och ekonomiskt stöd är avgörande för Ukraina i nuläget. 

Konferensen samlade forskare och andra intresserade från hela världen. Något som vittnar om frågans relevans och aktualitet inte bara för de länder som är under militär attack. Diskussionerna kretsade mycket kring lokala aktörer, kommunikation och civilsamhället. Men många samtal kom också att handla om digital motståndskraft, hur står vi som samhälle emot en flodvåg av desinformation?  

 – För mig blev det tydligt att motståndskraft är flerdimensionell och existerar på flera nivåer. Och de överlappar varandra. Och vi kan inte prata om motståndskraft utan att se både till medborgarna och till våra internationella relationer. Jag känner igen mycket i Stockholm Reciliance Center, Sverige är bra rustade. Man måste kunna identifiera vilka resurser finns, vilken kompetens sitter vi på, vilka som känner varandra och känner de tillit till varandra, avslutar Oleksandra Keudel. 

Läs mer: