Så här kan kommuner kommunicera bättre om klimatet
Att knyta an till det lokala, hitta ambassadörer och fokusera på positiva budskap är några av nycklarna till en framgångsrik klimatkommunikation. Det visar ett projekt där forskare vid Mittuniversitetet tillsammans med sex kommuner tagit fram nya råd och strategier för att kommunicera mer om klimatet.
– Slutsatserna visar att det behövs mer kompetens och resurser i små kommuner. I medelstora kommuner är det lättare för hållbarhetsstrateger och kommunikatörer att samverka på ett bra sätt. I större kommuner finns utmaningar med den interna samordningen för att designa kommunikationsinsatser och aktiviteter, säger projektledaren Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet.
Forskning om kommunikationens roll för förändring visar att kommunikation kan ge kunskap, skapa engagemang och därmed incitament och möjligheter till förändring. Det var utgångspunkten för projektet ”Kommunicera klimatstrategier” som pågått under hösten 2023 och våren 2024 tillsammans med sex kommuner: Sundsvall, Örnsköldsvik, Härnösand, Sollefteå, Nordanstig och Ånge.
– För att begränsa den globala uppvärmningen och bromsa klimatförändringarna behöver vi ställa om våra samhällen och minska utsläppen av växthusgaser. Det lokala klimatarbetet i våra kommuner är mycket viktigt för att Sverige ska kunna nå de uppsatta målen. Därför är deras roll och arbete med klimatkommunikation intressant och viktigt att studera, säger Christina Grandien, filosofie doktor i strategisk kommunikation vid Mittuniversitetet.
– Projektet har skapat stor nytta för oss. Vi har fått hjälp med en plan för vår hållbarhetskommunikation som hade varit svår att ta fram utan forskarnas hjälp, säger Maaike Smit, landsbygds- och hållbarhetsutvecklare i Sollefteå kommun.
Inom ramen för projektet har tio konkreta tips för klimatkommunikation tagits fram som kan användas för att höja medvetenhet och kunskap samt skapa engagemang och förändring. Forskarna lyfter bland annat fram vikten av att ta avstamp i etablerad kunskap, visa på vetenskaplig konsensus och använda den fakta som forskare är mest överens om när det kommer till klimatförändringen.
– Klimatfrågorna är omgärdade av många olika åsikter, vilket gör det extra viktigt att förlita sig på fakta och bemöta felaktig information. För att hjälpa kommunerna har vi sammanställt rekommendationer utifrån den senaste internationella forskningen om klimatkommunikation på lokal nivå, i hopp om att bidra till en mer strategisk kommunikation, säger Elin Helgesson, filosofie doktor i strategisk kommunikation vid Mittuniversitetet.
Forskarna ger även handfasta tips – som att kommuner i högre utsträckning bör använda en viss typ av bilder i sin kommunikation.
– Bilder av extrem torka, förstörda regnskogar eller skogsbränder är viktiga för att visa på allvaret, men gör samtidigt att människor känner sig hjälplösa. De bilder som väcker en vilja att agera tenderar att följa helt andra teman. Om kommunerna vill få till en beteendeförändring är bilder som visar på olika klimatlösningar mer effektiva, säger Kristina Jämtelid, filosofie doktor i nordiska språk och universitetslektor vid Mittuniversitetet.
Resultaten har också presenterats vid den europeiska konferensen i PR och strategisk kommunikation, EUPRERA, i Bukarest, Rumänien i september.
– Nu växlar vi upp och deltar i det europeiska nätverket för kommunikation om hållbarhetsfrågor och vill få med forskare i fler länder som vill arbeta med det här, samtidigt som vi söker medel för att kunna fortsätta vår forskning om klimatkommunikation, säger Catrin Johansson.
Här kan du ta del av de 10 tipsen.
Kontaktperson:
Catrin Johansson, projektledare och professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet, 010-142 88 04, catrin.johansson@miun.se