Så kan morgon­dagens informations­miljö påverka Försvars­makten

Den snabba tekniska utvecklingen gör det svårt att föreställa sig hur den digitala världen kan se ut framöver och vilka som kommer verka där. Som en del av projektet Stöd till långsiktig omvärldsanalys har analytiker på FOI tagit fram scenarier för informationsmiljön 2050.

I memot Framtidens informationsmiljö och icke-statliga aktörer presenteras fyra scenarier som visar hur den digitala informationsmiljön kan se ut 2050. Särskilt fokus ligger på icke-statliga aktörer, där alltifrån företag och idéburna organisationer till våldsbejakande extremister och väpnade grupper räknas in.

Memot är framtaget på uppdrag av Försvarsmakten inom projektet Stöd till långsiktig omvärldsanalys, för att få underlag till diskussioner om hur Försvarsmaktens operationsmiljö kan påverkas av olika utvecklingsvägar. Scenarierna har tagits fram genom en blandning av metoder inom forskningsfältet strategisk framsyn.

Den digitala informationsmiljön är på många sätt gränslös. Samtidigt styrs den av förutsättningar och kontext, säger Sofia Olsson, analytiker vid FOI:s enhet Informationsmiljö och påverkan och en av författarna till memot.

– Vi har också fokus på den kognitiva delen av informationsmiljön, alltså hur vi uppfattar vad som sker i den och hur vi beter oss i den. Vad gör vi i informationsmiljön, vad väljer vi att dela och vilka försöker påverka vårt beteende?

Krig, fred och statlig reglering

För att få fram scenarierna gjorde Sofia Olsson och FOI-kollegan Lisa Bergsten, analytiker vid FOI:s enhet Strategi och policy, först en trendinsamling. De genomförde en litteraturöversikt av framtidsstudier och intervjuade experter på främst USA-baserade tankesmedjor och FOI.

Sedan bearbetades och sorterades trenderna. Två faktorer identifierades som särskilt kritiska osäkerheter: Nivån av statlig reglering och om Sverige befinner sig i krig eller fred. Utifrån dem skapade de en fyrfältsmatris där andra faktorer placerades in i de fyra rutorna så att det blev sammanhängande framtidsscenarier, med så stor variation av utfall som möjligt.

– Vi har försökt ringa in utfallsrummet av möjliga negativa utvecklingar. Det här är inte vad som är mest troligt eller sannolikt, för det går inte att förutsäga vad som händer om 25 år. Vi försöker utforska möjliga riktningar för de trender som identifierats idag, säger Lisa Bergsten.

Det första scenariot har hon och Sofia Olsson valt att kalla DigiSvea – innovationsnavet. Här råder fred parallellt med en stark statlig kontroll av informationsmiljön. Skärmtiden är begränsad i lag, vissa plattformar har förbjudits, och flera stora sociala medier-bolag har lämnat Sverige. Istället har en statlig superapp, med namnet DigiSvea, fått en viktig roll och det krävs identitetskontroll för att ha ett konto i appen.

– Medborgarna accepterar det efter en utdragen debatt om säkerhet online kontra personlig integritet. Det innebär ju stora inskränkningar, säger Sofia Olsson.

I scenariot har folkhälsan förbättrats efter regleringarna, och tilliten till staten är hög. Den hårt kontrollerade digitala miljön gör det svårt för antagonister att bedriva kampanjer.

– Men i scenariot finns det andra plattformar som är mindre reglerade också, som spel. Antagonistiska statliga aktörer finns fortfarande i omlopp, men de kan inte agera på samma sätt som i dagens informationsmiljö, säger Lisa Bergsten.

Låg kontroll kan utnyttjas

Det andra scenariot kallas En spricka i barrikaden. Även här är nivån av statlig reglering hög, men det råder höjd beredskap eftersom det pågår ett krig i närområdet som Sverige är involverat i. Viktiga principer för integritet och yttrandefrihet har begränsats, och staten får tillgång till privat data. Men medborgarnas acceptans för regleringarna har börjat svikta.

– En hel del plattformar går inte att nå. Det har lett till en motreaktion, där vissa grupper och individer i samhället ändå kommer åt den digitala informationsmiljön utanför Sverige. Det sprids flera olika narrativ om kriget, från statligt håll och utanför den stängda informationsmiljön, säger Lisa Bergsten.

Solidariteten mot landet i vårt närområde som invaderats är hög, men antagonistiska aktörer försöker underminera gemenskapen.

– Motståndaren har en stark kyrka som den försöker nyttja för att nå olika grupper i samhället. Vi har blivit mer troende i Sverige för att möta en samtid som är tuff och hård, säger Sofia Olsson.

I det tredje scenariot, Polariserande digital anarki, råder fred. Den statliga regleringen av informationsmiljön är låg som en motreaktion på tidigare inskränkande reglering.

– Vi har en superfragmentarisk och helt oreglerad informationsmiljö, vilket gjort att ickestatliga aktörer nyttjar Sverige som en bas för att agera på olika sätt. Exempelvis för taktisk styrning av dåd som begås av våldsbejakande extremister, säger Sofia Olsson.

Utvecklingen har lett till dåliga relationer med omvärlden, som överlag upplevs som osäker av medborgarna. AI har lett till en arbetstidsrevolution och fler tillbringar mer tid i den digitala miljön, som präglas av filterbubblor.

Viktig del av operationsmiljön

Det sista scenariot kallar analytikerna En digital front. Här har Sverige blivit invaderat och vi befinner oss i krig. Sverige utsätts för omfattande påverkansoperationer. Nivån av statlig reglering på informationsområdet är låg, och vardagen präglas av cyberangrepp och vilseledande information där kriminella utnyttjar den kaotiska informationsmiljön. Samtidigt är medborgarnas tillit till staten hög och det bildas en frivillig information- och cyberarmé.

– Eftersom det är mer prioriterat att skydda befolkningen än att begränsa vad man får göra i informationsmiljön så är den väldigt tillgänglig och enkel att arbeta i för aktörer som bedriver påverkansoperationer, säger Lisa Bergsten.

En övergripande slutsats av arbetet med scenarierna är att informationsmiljön fortsatt kommer att vara en viktig del av operationsmiljön, även framåt 2050. Men också att det är en föränderlig miljö som måste förstås och analyseras kontinuerligt, menar analytikerna.

– Scenarierna visar också att man inte bara kan titta på teknisk utveckling eller möjliggörande infrastruktur, utan till syvende och sist är det människor som agerar i miljön. Så kommer det vara 2050 också, säger Sofia Olsson.

SLO-projektet

SLO står för Stöd till långsiktig omvärldsanalys och är ett projekt på FOI som stödjer Försvarsmaktens Perspektivstudie. Perspektivstudien är Försvarsmaktens långsiktiga utblick som syftar till att identifiera militära utmaningar på lång sikt, och föreslå hur framtidens försvarsmakt skulle kunna vara strukturerad och uppbyggd.

Inom ramen för SLO arbetar FOI:s forskare och analytiker med att utforska möjliga framtider och vad de kan innebära för svensk säkerhet. Forskningsfältet kallas strategic foresight, eller strategisk framsyn på svenska. Det är ett systematiskt och kreativt sätt att arbeta med framtida osäkerheter, för att utforska tänkbara och möjliga utvecklingsvägar. Flera stora aktörer inom försvars- och säkerhetssektorn sysslar med strategisk framsyn, inklusive Nato och EU.

Läs memot

Läs mer