Så kan organiserad brottslighet hota den svenska samhälls­modellen

Kommuners ekonomi, Sveriges förvaltning, det politiska systemets legitimitet och välfärdssystemen kan hotas av organiserad brottslighet och hybrida hot. Forskare på FOI går i en rapport igenom hur organiserad brottslighet utmanar den svenska samhällsmodellen.

Rapporten, skriven på uppdrag åt Försvarsdepartementet, diskuterar sårbarheter i den svenska samhällsmodellen och hur de kan utnyttjas av antagonistiska aktörer. Författarna tittar särskilt på gränsytorna mellan hybrida hot, organiserad brottslighet och terrorism. Hybrida hot handlar om att statliga och icke-statliga aktörer bedriver subversiv verksamhet mot andra stater under tröskeln för krig.

– Studien avgränsas till kommuner, politiska partier, välfärdssystem samt näringsliv med ett fokus på lokal nivå, säger Carina Gunnarson, forskningsledare och författare till rapporten tillsammans med Sebastian Cancino Montecinos.

Studien ställer tre frågor. De listas nedan under varsin rubrik tillsammans med svaren.

Vilka sårbarheter finns i den svenska samhällsmodellen?

Flera. Särskilt den lokala nivån, kommunerna, är sårbar för påverkan och infiltration, även om omfattningen inte är känd.

– De svenska välfärdssystemen är universella med relativt höga ersättningsnivåer. Stora välfärdsresurser fördelas på kommunal nivå, samtidigt som den kommunala revisionen är svag, säger Carina Gunnarson.

Det visar bland annat det stora antal myndighetsrapporter om stort och systematiskt svinn, där assistansersättning, tandvårdsersättning och jobbstöd utnyttjas av kriminella aktörer. Systemen utnyttjas genom bedrägerier, men också genom etablering av välfärdsföretag.

– De valfrihetsreformer som genomfördes på 1990-talet har skapat en marknad för kriminella aktörer. Samtidigt kan hederliga företagare, oavsett bransch, bli utsatta av kriminella grupper. Företagare kan bli hotade och utpressade, få sina varor stulna eller få sin infrastruktur, till exempel transporter och lagerlokaler, utnyttjad. Kriminella kan även infiltrera företag för att ta över ägandet så att det blir ett brottsverktyg för penningtvätt, narkotikasmuggling eller annan kriminell verksamhet, säger Carina Gunnarson.

Även om det ur ett demokratiskt perspektiv är bra att politiker och kommunalt anställda finns nära kommunmedborgarna ökar det sårbarheten för påverkan och infiltration. Medborgarnas insyn i kommunala angelägenheter är ofta begränsad då mediebevakningen generellt är svagare än på nationell nivå.

– När det gäller de politiska partierna måste de vara medvetna om att deras valnämnder kan bli utsatta för otillbörlig påverkan. Till exempel hot, ryktesspridning, mutor och infiltration – allt i syfte att ”rätt” politiker ska hamna högt på valsedeln och ”fel” kandidat långt ned, säger Carina Gunnarson.

Vilka principiella värden är det som hotas?

Ytterst handlar det om medborgarnas tillit till politiker, institutioner och det demokratiska systemet. Så organiserad brottslighet är en stor utmaning för den svenska samhällsmodellen.

– Långsiktiga konsekvenser av utbredd organiserad brottslighet skulle kunna vara minskad vilja att betala skatt, rösta eller på andra sätt engagera sig i politik och samhällsfrågor. Legitimiteten för den svenska välfärdspolitiken bygger på att systemet uppfattas som effektivt och trovärdigt, säger Carina Gunnarson.

Det skulle vara särskilt oroande med en utveckling där främmande makt använder sig av eller etablerar ett samarbete med kriminella aktörer i Sverige för att främja sina intressen.

Hur kan terrorgrupper och främmande makt använda aktörer inom organiserad brottslighet för att utnyttja samhällets sårbarheter?

Kopplingen mellan organiserad brottslighet och terrorism har diskuterats sedan 1990-talet.

– En del experter anser att det är ett ovanligt fenomen med kortsiktiga och sporadiska samarbeten mellan kriminella och terrorister. Andra menar att samarbetena mellan organiserad brottslighet och terrorgrupper är långsiktiga och här för att stanna, säger Sebastian Cancino Montecinos.

Forskarna lyfter dock fram att det krävs vissa förutsättningar för att samarbeten mellan organiserad brottslighet och terrorgrupper ska slå rot. Till exempel svag politisk styrning, fattigdom, samt historia av våld och korruption – något som Sverige hittills varit förskonat från.

Bland exemplen på hur främmande makt använt kriminella finns hur Irans regim anlitat ungdomar i Sverige kopplade till gängmiljöer för att utföra sprängdåd mot Israels ambassad och hur Ryssland tvättat pengar via samarbetsvilliga företag och entreprenörer.

Förslag på framtida forskning

Forskarna avslutar rapporten med att lämna förslag på framtida forskning.

• Påverkan av politiska partier. Det finns få studier i Sverige som undersökt hur organiserad brottslighet påverkar politiska partier. Det kan även handla om individer inom politiska partier som har nära koppling till terrorgrupper.
• Om och hur använder sig ickestatliga och statliga aktörer av opinionsbildning för att påverka allmänhetens syn på stat och myndigheter? Vilka aktörer är involverade? Vilka värderingar sprids? Genom vilka kanaler? Det finns exempel på hur auktoritära stater kan använda sig av sina diasporor genom extraterritoriellt styre för att underminera det civila samhällets normala funktioner.
• Analysera eventuell infiltration av livsmedelskedjor, transporter, sjukvård och annan kritisk infrastruktur som är vitala för totalförsvarets beredskap. Hur hanteras risker och sårbarheter i upphandlingsprocesser? Vilken risk för infiltration finns av antagonistiska aktörer?

Läs rapporten

Läs mer