8 april 2026
Lunds universitet

Så påverkar bilavgaser stadens fåglar

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in.

De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avhandling från Lunds universitet sätter nu fingret på hälsoproblem som luftföroreningar från bilavgaser kan medföra hos två olika djurgrupper.

Det är biologen Susana Garcia Dominguez som tillsammans med en rad kollegor har genomfört det aktuella forskningsarbetet. Merparten av hennes forskning har varit fokuserad på fåglar, men även humlors hälsa har undersökts i viss utsträckning. Avhandlingen har studerat ett antal konkreta och mätbara reaktioner i kroppen hos djuren.

De mest slående effekterna inkluderar direkta skador på arvsmassan (DNA-skador), försämrad funktion hos immunsystemet samt förkortning av så kallade telomerer. Det sistnämnda kan hos människor vara ett tecken på åldrande och ökade hälsorisker eftersom telomerer är de skyddande ändarna på kromosomerna i arvsmassan.

– Alla dessa reaktioner är allmänt erkända som tidiga varningssignaler för potentiellt försämrad hälsa, särskilt om exponeringen upprepas eller är kronisk, säger Susana Garcia Dominguez.

Avhandlingen visar att även förhållandevis låga nivåer av luftföroreningar tycks kunna påverka hälsan hos vilda djur i städer. I en stadsmiljö som Malmö, som anses vara relativt ren, fanns enligt undersökningen en koppling mellan luftföroreningar och negativa förändringar i immunförsvaret hos två vanliga stadsfåglar: blåmes och talgoxe.

Något som dock i positiv bemärkelse överraskade Susana Garcia Dominguez var fåglarnas förmåga att rensa bort mycket små partiklar från sina lungor. Efter en kort exponering kunde försöksfåglarna i studien avlägsna mer än hälften av partiklarna inom två veckor efter experimentet.

– Detta är ett uppmuntrande resultat eftersom det tyder på att fåglar har en effektiv mekanism för att rensa bort dessa mycket små partiklar, säger Susana Garcia Dominguez.

Hon påpekar dock att även om djuren har vissa fysiologiska mekanismer som kan hantera exponering för bilavgaser så kan de nedsmutsande sotpartiklar samtidigt påverka viktiga biologiska system hos fåglar över längre tid. Forskningsresultaten tyder på just detta, att exponering för förorenande partiklar kan leda till hälsoproblem hos fåglarna på lång sikt, konstaterar Susana Garcia Dominguez.

– En viktig åtgärd är att fortsätta minska halterna av luftföroreningar i städer, säger hon.

Fakta om forskningen

Insamlingen av forskningsdata har gjorts både via fältarbete och kontrollerade korttidsexperiment. Fältarbetet har innefattat att ta blodprover från vilda fåglar i fem stadsparker i Malmös innerstad samt i Skrylle naturreservat öster om Lund. Experimentdelen har haft som syfte att testa hur specifika luftföroreningar påverkar djurens fysiologi. Viktiga frågor som har studerats i avhandlingen är: Hur hanterar djuren luftföroreningar, hur interagerar dessa luftföroreningar med djurens andningssystem, vilka typer av fysiologiska reaktioner utlöses, och förändras dessa reaktioner över tid?

Avhandlingen finns att ladda ned i Lunds universitets Forskningsportal: ”Soot is in the air: the physiological impacts of air pollution in birds and bumblebees”

För mer information, kontakta:

Susana Garcia Dominguez, doktor (engelsktalande)

Biologiska institutionen, Lunds universitet

susana.garcia_dominguez@biol.lu.se

*

Lena Björk Blixt, presskommunikatör

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet

070 979 79 70

lena.bjork_blixt@science.lu.se