Så tas ny teknik och nya idéer upp i trädgårdsföretagen

Traditionell odling på friland och i växthus dominerar den svenska grönsaksproduktionen, men branschen rymmer också vertikalodling i växtfabriker med artificiellt ljus och småskalig hantverksmässig odling. Hur ser då användningen av innovationer ut bland dessa företag? Vilka är drivkrafterna, och varifrån kommer inspirationen? Om detta skriver Annie Drottberger i en ny avhandling från SLU.

En sektor i förändring

Nya innovationer utvecklas ständigt i trädgårdssektorn, men långt ifrån alla fångas upp av odlarna och detta hänger samman med de skilda förutsättningarna i olika produktionssystem. Under det senaste årtiondet har alternativa produktionssystem med mer avancerad teknologi, såsom LED-belysning och artificiell intelligens, börjat dyka upp, t.ex. växtfabriker. Detta öppnar nya möjligheter med ökad uppmärksamhet från riskkapitalister och investerare. Den tekniska utvecklingen kan också gynna konventionella odlare, främst de som producerar i växthus, om de kan ta till sig kunskap och innovationer från andra produktionssystem. En annan aspekt är det växande intresset för nya initiativ och företag i urbana miljöer, t.ex. stadsodling, vertikalodling, akvaponik och takväxthus, för att nämna några modeller. Och parallellt med detta utvecklas lågteknologiska satsningar, till exempel småskalig hantverksproduktion, som också kan vara viktiga nischer för hållbar produktion av grönsaker.

Det finns stora förhoppningar om att hållbara innovationer ska kunna bidra till en tryggare livsmedelsförsörjning. Hur snabbt tas då innovationer upp av svenska trädgårdsföretag med olika inriktningar? Och hur påverkar detta trädgårdssektorn? Dessa frågor har Annie Drottberger undersökt i sitt doktorsarbete vid SLU. De företag hon har kartlagt har sina individuella affärsegenskaper och med utgångspunkt i dessa har de tagit olika beslut om investeringar i innovationer.

Nya kategorier av företagare

En kanske överraskande upptäckt är att det finns ganska stora skillnader mellan de olika produktionssystemen när det gäller företagarnas bakgrund. De företagare som arbetar med vertikalodling i växtfabriker eller småskalig hantverksmässig odling saknar oftare tidigare koppling till trädgårdsproduktion jämfört med dem som arbetar med mer konventionell frilands- och växthusproduktion. Företagen med vertikalodling i växtfabriker har dessutom startat sin verksamhet under de senaste tio åren och de intervjuade företagsledarna är yngre än i mer traditionella företag.

Annie Drottbergers slutsats är att insatser för att främja upptagandet av tekniska innovationer bör utformas för att passa målgrupper med mycket olika bakgrund.

­– Det är också påtagligt att det idag saknas kommunikations- och nätverksrelationer mellan de ”konventionella” företagarna och de med växtfabriker. Dessutom finns det inga odlarnätverk som vänder sig till företagare med växtfabriker, säger Annie Drottberger.

Företagarna söker kunskap om innovationer via sociala eller professionella nätverk, internet, internationella kontakter, mässor eller universitet. Vilka källor som betyder mest varierar mellan de olika systemen, och vilka innovationer som tas upp beror till stor del på vad som passar i den egna verksamheten.

Produktionssystemet styr vilken teknik som införs

När det gäller innovationer inom systemen så har odlare med frilandsproduktion fokuserat på förpackningar och automatisering medan odlare med växthusproduktion har varit mer intresserade av energibesparande teknik, återcirkulation av bevattningsvatten och LED-belysning.

Odlare med vertikalodling i växtfabriker fokuserade på kunskap och investeringar kopplade till vertikalodling, hydroponiska odlingstekniker och LED-belysning. På senare tiden har det även dykt upp affärsmodeller med ”farming-as-a-service”, vilket innebär att odlingen sker i dagligvaruhandeln men styrs på distans av odlingsföretaget, som därmed blir en teknikleverantör.

Annie Drottberger har också gått igenom den vetenskapliga litteraturen om så kallade takväxthus. Där lyfter hon särskilt fram teknologin där växthus använder värme och koldioxid från värdbyggnaden och samtidigt levererar el, värme, vatten och mat till värdbyggnaden. Nyliga framsteg med integrerade och intelligenta takväxthus ger dessutom ännu högre energibesparingar.

Viktigt med innovationer även i konventionell produktion

Annie Drottberger betonar samtidigt att det är viktigt att studera hur ny teknik införs i de konventionella systemen, eftersom de volymer och det utbud av grödor som de producerar inte kan ersättas av sådant som odlas i växtfabriker – åtminstone inom en snar framtid. Och den konventionella produktionen kan dra stor nytta av den tekniska utvecklingen.

– Växthus- och frilandsodlare är intresserade av ny teknik, men olika innovationer är mer eller mindre relevanta och kompatibla med nuvarande system. Detta bör erkännas i större utsträckning, för att stödja företagen i enlighet med deras specifika situation, säger Annie Drottberger.

Resultaten i avhandlingen kan vara ett stöd för branschen, beslutsfattare och aktörer inom innovationssystemet för att främja den tekniska utvecklingen inom svensk trädgårdsnäring, oavsett vilket produktionssystem företagen verkar inom.

—————————————-

Hortonom och företagsekonom Annie Drottberger, institutionen för biosystem och teknologi, försvarar sin doktorsavhandling, Introduction and adoption of innovations in horticultural production systems, den 8 december 2023 vid SLU i Alnarp.

Mer om disputationen och länk till avhandlingen (pdf)

Mer information

Annie Drottberger, universitetsadjunkt
Institutionen för biosystem och teknologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
040-415493, annie.drottberger@slu.se
https://www.slu.se/cv/annie-drottberger2/