Samarbete nyckeln när språk och yrke ska läras samtidigt
För många vuxna migranter är vägen in i arbetslivet beroende av både yrkeskunskaper och svenska språket. En ny avhandling från Högskolan Väst undersöker hur språk och yrke kan läras parallellt i kombinationsutbildningar.
Kombinationsutbildningar gör det möjligt att läsa svenska som andraspråk integrerat med en yrkesutbildning – till exempel mot barnskötare, lokalvårdare eller industriarbetare. Men trots att utbildningarna finns i en majoritet av Sveriges kommuner saknas nationella riktlinjer för hur de ska utformas, vilket gör att de varierar kraftigt i innehåll och upplägg. Dessutom finns en utmaning i att balansera undervisningens språknivå.
– Elevgruppen har ofta en språkkunskap som ligger på sfi-nivå, medan yrkesutbildningarna är utformade för gymnasiet. Däremellan finns fyra kurser i svenska på grundskolenivå. Det glappet måste överbryggas för att eleven ska kunna tillgodogöra sig yrkeskunskapen, säger Linda Febring, doktorand i arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst.
I sin avhandling Work-Integrated Language Learning visar hon hur samverkan mellan språklärare, yrkeslärare och handledare på arbetsplatser kan skapa förutsättningar för både språk- och yrkeslärande.
Avgörande att få prata
Linda Febring undervisar idag lärarstudenter och har själv en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk, erfarenheter som ger henne både praktisk och pedagogisk förståelse för de utmaningar hon forskat om. I arbetet med avhandlingen har hon intervjuat sfi-lärare, yrkeslärare och handledare i två kommuner samt observerat både undervisning och praktik på plats i en tredje kommun. Syftet har varit att förstå hur samarbetet inom skolan och mellan skolans och arbetslivets aktörer skapar lärandemöjligheter. I analysen identifierar Linda Febring två centrala kategorier av lärandemöjligheter, så kallade affordances. Den första handlar om att utveckla språket i den yrkesrelaterade domänen, som att benämna verktyg eller prata om rutiner som rör arbetssituationen. Den andra om muntlig kommunikation – hur sociala situationer uppmuntrar till tal och stärker självsäkerheten att uttrycka sig på svenska.
– Det är avgörande för språkinlärning att man också får använda sitt språk, eftersom språkanvändning och språkinlärning går hand i hand, säger Linda och betonar att praktikhandledarna spelar en särskilt viktig roll.
Medan språk- och yrkeslärare ofta möts inom skolans ramar befinner sig handledarna på praktikplatserna, längre bort från den gemensamma planeringen. Deras engagemang är helt avgörande för att den fulla potentialen att tillvarata språkliga möjligheter i en kombinationsutbildning ska bli verklighet.
– Handledarna behöver inkluderas i planering och utbildning, inte ses som en extern del. Om man tänker sig att eleverna ska lära sig både svenska språket och yrket, måste de få möjlighet att använda språket, även på arbetsplatserna, säger Linda.
Just observationerna av praktikplatserna bjöd på överraskande resultat när det kom till tillfällen att träna språk.
– Tidigare forskning har visat att det ofta finns väldigt lite tillgång till interaktion i yrken som till exempel lokalvård. Därför blev jag förvånad när jag såg att det fanns kommunikation och interaktion som faktiskt pågick på de praktikplatser jag följde, säger hon.
Kunskap som korsar gränser
Linda Febring beskriver hur hon undersökt kombinationsutbildningar utifrån en teori om gränsöverskridanden – att låta kunskaper från den ena verksamheten korsbefrukta den andra. Ett exempel på ett gränsöverskridande är när en elev tar med sig erfarenheter från praktikplatsen in i klassrummet och delar med sig till de andra.
– En elev som vikarierade inom barnomsorgen kunde till exempel berätta för sina klasskamrater att det är väldigt bra att köpa termobyxor på vintern eftersom man är ute mycket och vill undvika att frysa. På så vis hjälper hon dem att förstå hur yrkesverksamheten ser ut, berättar Linda.
Det kan också vara objekt som bilder eller filmer som korsar gränsen från den ena kontexten till den andra och bidrar med kunskap.
– Om man har tagit ett foto i ett skötrum på en förskola kan man senare prata om vad sakerna på bilden heter, som blöjor till exempel, men också om sådant som rör själva arbetssituationen i det rummet.
Insikter tack vare Högskolan Västs doktorandutbildning
Än så länge finns inte mycket forskning kring kombinationsutbildningar, men Linda hoppas bidra med insikter som kan användas i praktiken.
– Jag tänker att lärare och annan personal kan inspireras av och dra lärdomar av hur personer i mitt material har arbetat, och få idéer till hur man själv skulle kunna göra, säger hon.
Att ha varit doktorand vid just Högskolan Väst upplever Linda Febring har haft stor betydelse.
– Det har varit jättebra! Högskolan Västs doktorandutbildning i arbetsintegrerat lärande har hjälpt mig att sätta ljuset på hur viktigt det är att fokusera på både språket och yrket för en välfungerande kombinationsutbildning, att det avgörande är integrationen mellan dem, avslutar hon.
Till avhandlingen Work-Integrated Language Learning
Kontakt: Linda Febring