Samband mellan några glas vin och förmaksflimmer

Redan män som dricker måttligt har en tydligt ökad risk att drabbas av förmaksflimmer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. För kvinnor gick det däremot inte att se något sådant samband. Andra riskfaktorer är högt blodtryck och kroppsstorlek.

– Förmaksflimmer ökar risken för stroke och död, och därför är det viktigt att vara observant på symtom och få blodförtunnande behandling som kan minska riskerna, säger Cecilia Johansson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet har Cecilia Johansson studerat drygt 600 personer med diagnosen förmaksflimmer i Skellefteå och Norsjö i Västerbotten. Av dessa avled en av nio inom ett halvår efter sin första episod av förmaksflimmer.

I vart femte fall kunde man se att förmaksflimret hade utlösts av en distinkt faktor som en nyligen genomgången infektion eller operation. 80 procent av personerna med förmaksflimmer hade så hög risk för stroke att de hade behov av blodförtunnande behandling, vilket flertalet av dem också fick.

Bland deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar gick det att se en tydlig koppling mellan alkoholkonsumtion och förmaksflimmer bland män, men inte bland kvinnor. Män som drack mer än 4,8 standardglas per vecka löpte 20 procent högre risk att få förmaksflimmer än de män som drack mindre än 0,9 glas i veckan. En alkoholkonsumtion på 4,8 standardglas motsvarar mindre än en flaska vin i veckan. Det är knappt hälften av vad som i andra sammanhang klassas som riskbruk av alkohol.

Kroppsstorleken hade också betydelse för risken att drabbas av förmaksflimmer. Storvuxna personer löpte högre risk. Det gällde inte bara personer med högt BMI, utan även att vara storvuxen i allmänhet visade sig vara en riskfaktor. Det gick däremot inte att se att risken påverkades om personen hade ökat eller minskat i vikt under den studerade tioårsperioden.

En tredje riskfaktor som gick att se var blodtrycket. Både högre övertryck och högre undertryck var kopplat till ökad förekomst av förmaksflimmer. Redan hos personer med ett blodtryck över 120/80 gick det att se en förhöjd risk.

– Alla riskfaktorer för förmaksflimmer går inte att påverka, men allmänt kan man säga att det är klokt att hålla koll på blodtrycket och ta blodtryckssänkande medicin om det behövs, hålla nere drickandet samt att hålla en hälsosam vikt, säger Cecilia Johansson.

Avhandlingen baseras dels på en studie av EKG och journaler för 607 personer som fått förmaksflimmer 2011–2012 i Skellefteå och Norsjö kommuner, dels på data från cirka 100 000 personer som genomgått Västerbottens hälsoundersökningar under perioden 1998–2014.

Förmaksflimmer är den vanligaste kroniska hjärtarytmisjukdomen. Det beräknas förekomma hos mer än 30 miljoner människor i världen. Ungefär 330 000 svenskar har fått en förmaksflimmerdiagnos, men det kan vara så många som 100 000 personer ytterligare som har förmaksflimmer utan att det ännu har upptäckts och fått diagnos inom vården, enligt Flimmerrapporten 2021 från Riksförbundet HjärtLung. Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder och drabbar oftare och tidigare i livet män än kvinnor.

Cecilia Johansson är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och arbetar som specialistläkare i internmedicin i Skellefteå.

Till avhandlingen
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-207051

För mer information, kontakta gärna
Cecilia Johansson
Telefon: 070-346 58 32
E-post: cecilia.johansson@umu.se

Om disputationen
Cecilia Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 26 maj kl. 13.00 sin avhandling Riskmarkörer och incidens av förmaksflimmer i norra Sverige. Opponent Mårten Rosenqvist, Danderyds sjukhus. Huvudhandledare Lars Johansson. Plats: Forumsalen, Campus Skellefteå. Disputationen kan även följas via Zoom: https://umu.zoom.us/j/62878331943#success (lösen 112233)