Sambandet mellan sömnapné och kognitiv nedsättning/demens fokus för ny studie

Finns det ett samband mellan sömnapné och kognitiv nedsättning/utveckling av demens? Det är fokus för en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset. Enligt flera studier kan obstruktiv sömnapné vara en riskfaktor för demenssjukdomar men det saknas vetenskapligt underlag baserat på nattliga andningsmätningar. Målet är att kunna identifiera en ny och behandlingsbar riskfaktor till kognitiv nedsättning.

– En åldrande befolkning gör att kognitiv nedsättning och demenssjukdomar blir allt vanligare. Trots det saknas i dag effektiv behandling. Det finns därför ett stort behov av att identifiera riskfaktorer för att om möjligt förebygga att människor drabbas av sjukdomarna så att man kan få fler friska år, säger Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Förekomsten av sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom) ökar på grund av ökande övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Sjukdomen drabbar cirka 10 procent av alla kvinnor och 20 procent av alla män i åldern 30–60, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes.

När det gäller demenssjukdom har hittills tolv olika modifierbara riskfaktorer identifierats, som tillsammans beräknas orsaka 40 procent av alla demensfall. Enligt Eva Lindberg finns flera studier som pekar på att också obstruktiv sömnapné är en riskfaktor. Men det saknas vetenskapligt underlag baserat på nattliga andningsmätningar.

– Studiens syfte är att studera sambandet mellan obstruktiv sömnapné och kognition. Om projektet kan identifiera en ny och behandlingsbar orsak till kognitiv nedsättning har vi identifierat en behandlingsbar riskfaktor vilket skulle få stor betydelse, framhåller Eva Lindberg.

Forskarna bakom den nya studien visade nyligen att obstruktiv sömnapné under REM-sömn är kopplat till åderförkalkning. Nu är hypotesen att sömnapné även påverkar små blodkärl och därmed medföra sänkt kognitiv förmåga. En annan hypotes är att tillståndet medför stigande blodtryck under natten som i sin tur påverkar kognitionen och att det främst är sömnapné under REM-sömn som har denna effekt. Projektet tar avstamp i två olika studier där deltagare fått göra nattlig andningsregistrering, där bland annat befolkningsstudien SCAPIS ingår.

– Om sömnapné under REM-sömn har betydelse även för kognitiv påverkan, och om detta kan ses även hos äldre individer, så kommer forskningen ha stor betydelse för behandlingsriktlinjer av sömnapné, menar Eva Lindberg.

Nota bene: Forskningsstudien finansieras med ett anslag från Hjärt-Lungfonden på 3,6 miljoner kronor.

För mer information/intervju, kontakta:
Eva Lindberg, överläkare och professor inom lung- och allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; eva.lindberg@medsci.uu.se