Samiska barns rätt att lära sig sitt språk i Ryssland
Motivet bakom en ny avhandling av Ekaterina Zmyvalova vid Umeå universitet utgår från behovet av att förstå och ta itu med de utmaningar som samiska barn i Ryssland står inför för när det kommer till att kunna utöva sin rätt till språkundervisning.
Ekaterina Zmyvalova säger att det som fick henne att välja de ämnen som hennes avhandling tar upp är en oro för rätten till sitt eget språk, särskilt med fokus på samiska barns rätt att lära sig sitt språk i ryska skolor.
– Min forskning fördjupar sig i denna rättighet bland samer i Ryssland. Samerna i Ryssland är en av 47 lagligt erkända urbefolkningar i landet.
Historiskt talades fyra samiska språk på deras områden i Ryssland. Men den nuvarande situationen för dessa språk är alarmerande, med Kildin-samiska som den enda variant som undervisas formellt i grundskolan.
– Motivationen bakom min forskning utgår från behovet av att förstå och ta itu med de utmaningar som samiska barn i Ryssland står inför för när kommer till att kunna utöva sin rätt till språkundervisning.
– Genom att undersöka sambanden mellan rätten till språk och samiska barns upplevda erfarenheter i ryska skolor, syftar min forskning till att belysa de åtgärder som krävs för att effektivt implementera ursprungsspråkets rättigheter i utbildningsmiljöer i Ryssland.
Rätten till sitt språk
Denna forskning är avgörande för att främja och bevara det kulturella och språkliga arvet för det samiska folket i Ryssland. Ekaterina Zmyvalova säger att några betydelsefulla resultat av hennes forskning handlar om grundläggande faktorer vad det gäller rätten till språk:
– Genom analyser av internationell rätt identifierade jag fem väsentliga delar av rätten till språk –juridiskt erkännande, icke-diskriminering, deltagande, lämplig utbildning och utbildning av hög kvalitet.
– Även om dessa element finns i rysk lag, skiljer sig deras innehåll avsevärt från internationella standarder.
Även identifiering av en marginaliserad språkutbildning:
– Min forskning visar att de nuvarande språkaktiviteterna utanför läroplanen för samiska elever i Ryssland är marginaliserade. Den rättsliga ramen för rätten till språk används inte effektivt för att förbättra samisk språkundervisning.
– Intervjudata visar att samhället inte starkt nog förespråkar förbättrad samiska språkundervisning i skolan, eftersom andra lokala sociala frågor upplevs som mer angelägna. Också att innehållet i delar av Rätten till språk, som samlats in genom intervjudata inom det samiska samhället, har reducerats
Hur skulle du vilja att resultatet av ditt avhandlingsarbete förs vidare?
– Jag hoppas att min avhandling kommer att spela en betydande roll för att stödja språkvitaliseringsinsatser i det ryska samiska samfundet. Vidare, genom att identifiera utmaningarna med att implementera rätten till språk för urbefolkningar i Ryssland, syftar mitt arbete till att bana väg för att förbättra situationen med den samiska språkundervisningen i Ryssland.
– Dessutom bidrar den juridiska analysen av rätten till språk för urbefolkningar till en djupare förståelse av denna grundläggande rättighet, som kan utgöra grund för politiska reformer och utbildningsreformer.
Ekaterina Zmyvalova avslutar med att säga att hennes forskning utförts under tiden av allmän global instabilitet, inklusive covidpandemin, Rysslands krig i Ukraina och andra militära konflikter.
– Några av dessa händelser påverkar ursprungsbefolkningar, inklusive deras språkrättigheter.
– I Ryssland håller dessutom en social och politisk storm på att växa fram. Den här avhandlingen kan sägas befinna sig i ”den här stormens öga”.
Om disputationen
Disputationen äger rum onsdagen den 5 juni kl. 8.30-10.30 i Hörsal HUM. D.210, Humanisthuset.
Opponent är Rustamjon Urinboyev, docent, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet.
Kontakt: Ekaterina Zmyvalova
