Sämre stöd till kvinnor med funktionsnedsättning att komma ut i arbetslivet
Det är svårare för kvinnor med funktionsnedsättning att få del av insatser som hjälper dem ut i arbetslivet. Det konstaterar Ingrid Witte i sin avhandling inom området funktionsnedsättning och samhälle vid Örebro universitet.– Jag blev förvånad över hur svårtillgängligt och slumpartat stödet är, säger hon.
Ingrid Witte har studerat hur villkoren ser ut för män och kvinnor med funktionsnedsättning som tar del av det stöd om på fackspråk kallas ”supported employment” för att komma ut i arbetslivet. Resultatet visar att kvinnor och män med funktionsnedsättning tar olika vägar genom välfärdssystemen i Sverige.
– Kvinnor har sämre tillgång till insatser som supported employment – och när de väl får tillgång till insatsen har de ofta sämre psykisk hälsa än männen. Det beror på att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet, medan män i regel diagnosticeras som barn, säger hon.
Kvinnor med funktionsnedsättning tar dessutom ofta större ansvar för hem och familj än vad män med funktionsnedsättning gör. Det innebär att kvinnorna har mindre energi att lägga på insatser av arbetsrehabiliterande karaktär och arbetsliv, enligt Ingrid Witte.
– För kvinnor som får del av den här typen av insatser tidigt i arbetslivet och inte har en ansträngande familjesituation såg vi inga skillnader i utfallet av insatsen mellan kvinnor och män. Det tyder på att det är livssituationen som är mer avgörande än personens kön.
”Kvinnorna känner sig överkörda eller bortglömda”
En konsekvens av att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet är att de missar chansen till stöd i övergången mellan skola och arbetsliv, visar Ingrid Wittes forskning.
– Jag blev väldigt förvånad över att det var så svårtillgängligt och slumpartat att få tillgång till stödinsatser. De här kvinnorna kände sig ofta antingen överkörda eller bortglömda av de välfärdssystem som de ingick i, berättar hon.
Att alla som vill och kan arbeta ska få möjlighet att göra det är grundläggande i vårt välfärdssystem och en vinst både för samhälle och individ, menar Ingrid Witte. Hon hoppas att hennes avhandling ska leda att villkoren för funktionsnedsatta kvinnor och män som har behov av insatser för att komma ut i arbetslivet ska bli mer likvärdiga.
– För att så många som möjligt ska få det stöd som behövs för att kunna arbeta är det viktigt att tillgången till evidensbaserade insatser faktiskt är jämställd. Insatserna måste också anpassas efter olika personers behov för att nå bästa resultat för så många som möjligt, säger Ingrid Witte.
Fakta:
”Supported employment” är ett begrepp som används både på svenska och på engelska. Det handlar om en specifik evidensbaserad arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats, där personer med funktionsnedsättning får stöd att hitta en lämplig arbetsplats samt stöd och träning för att klara sina arbetsuppgifter.Ingrid Witte disputerar vid Örebro universitet den 6 september med sin avhandling ”A gender perspective on Supported Employment – Does gender influence access, process, and employment outcomes?”. Här kan du ta del av avhandlingen.
Kontakt: Ingrid.Witte@oru.se (nås enklast via e-post).
