Särbegåvade mörkar för att passa in

Särskild begåvning är ett begrepp som allt oftare uppmärksammas och vid Högskolan i Gävle finns Caroline Sims, doktorand som forskar i ämnet. Sims pekar på att det finns en felaktig uppfattning om att dessa elever är självgående och klarar sig bra utan uppmärksamhet från lärare.

Hon säger att många särskilt begåvade elever har vant sig vid att underprestera för att passa in och att en del helt tappat förtroendet för skolan. Att de också kan bli rastlösa och feldiagnostiserade med ADHD, när det egentligen handlar om att tankarna går väldigt fort och att man vill ha något mer att bita i.

– De kanske till och med tror sig var dumma för att de ser en annan komplexitet som andra inte ser. Då är det inte heller givet att de får toppresultat på prov eller test, säger Caroline Sims.

Hon tror också att det, för de som redan känner sig utanför, bara blir ytterligare en bekräftelse på att de är avvikande om de testas och visar sig ha en intelligens två standardavvikelser över normalitetsvärdet.

“De jag hittat har inte synts på proven”

Enligt Caroline Sims handlar allt om att bygga upp ett förtroende under lång tid och att synliggöra dem genom att skapa en utmanande undervisning.

– Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte.

Hennes förslag är att under lång tid observera hur elever tar sig an komplexa uppgifter:

• Ser eleven komplexa samband?
• Anpassar eleven kunskap till nya situationer utan uppenbara kopplingar?
• Har eleven väl utvecklad förmåga att resonera?
• Lär eleven sig snabbt och djupt?
• Kräver eleven stora utmaningar för att bli stimulerad?
• Tillämpar eleven originella lösningar?
• Ifrågasätter eleven etablerade lösningar på relevant grund?
• Är eleven starkt kreativ?
• Har eleven ett inre driv och autonomi?

– De elever som jag haft och som jag har hittat, har absolut inte varit de som direkt har utmärkt sig genom att ha strålande provresultat. De kan också kamouflera sitt tänkande genom ett språk som är väldigt ruffigt.

Ingen standardlösning att flytta upp dem

Tillsammans med Gävle kommun har Caroline Sims nu skapat ett stöd för hur lärare kan differentiera undervisningen för att fånga de här eleverna. Hon är också positiv till att låta särskilt begåvade elever arbeta med likasinnade i grupparbeten, men att flytta upp dem, en eller flera klasser, ser hon inte som någon standardlösning.

– Vi har inget riktigt system för det och det kan lätt bli ett glapp så eleven får börja om hos den nya läraren med det den redan har gjort. Det är inte heller problemfritt att låta till exempel en åttaåring läsa med 15-åringar.

Som intressant ser hon också att en del universitet startat mentorprogram för särbegåvade elever, där mentorn kan vara en vägledande person med samma specialintresse.

Möts av en stängd dörr

Skolverket har aviserat förändringar i skollagen till sommaren, bland annat handlar det om att permanenta spetsutbildningar med snabbspår till universiteten. Något som innebär att universitet och högskolor måste anpassa sig till att ta emot studenter som är yngre.

– Det är tveksamt om högskolan har några strukturer för att ta emot de här eleverna. Det enda skrivna jag kunnat hitta är att särskild begåvning inte berättigar till särskilt stöd, en stängd dörr alltså.

I antologin “Särskild begåvning i praktik och forskning” skriver forskare tillsamman med personer från andra yrkeskategorier om olika aspekter av särskild begåvning. Syftet är att bredda hur vi ser på särskild begåvning och ge förslag på hur undervisning kan anpassas till dessa elever.

Caroline Sims, redaktör och medförfattare, menar det finns ett motstånd mot att lyfta den här elevgruppen och hon ifrågasätter synen på dem som elitelever som det ju går så bra för i alla fall.

– Jag brinner för tanken att låta alla människor komma fram. Det är många typer av begåvningar som vi behöver se, från matematiker och logiker, till språkbegåvade, konstnärer och praktiker. Problemet är att vårt skolsystem inte värderar och uppmuntrar de förmågor som särskilt begåvade elever har, säger Caroline Sims.

Forskarpresentation

Text: Douglas Öhrbom