Screening ökar upptäckten av tidig kolorektalcancer

Screening ökar upptäckten av tidig kolorektalcancer

Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar ny forskning som bygger på data från 278 000 60-åringar, vilka slumpmässigt fick genomgå en av två undersökningar eller ingen screening alls. Studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska Institutet, har publicerats i Nature Medicine.

Cancer i tjocktarmen och ändtarmen, så kallad kolorektalcancer, är en av de vanligaste cancerformerna. Prevention och tidig upptäckt är avgörande för att minska risken för att patienten ska avlida. I en ny studie, har forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet undersökt om screening är en gynnsam metod för att kunna upptäcka tidiga fall av kolorektalcancer.

I studien deltog över 278 000 personer som slumpades till att antingen erbjudas en koloskopi, två omgångar med avföringsprov följt av koloskopi om ett av proverna var positivt, eller ingen undersökning alls.

− Resultaten visar att båda typerna av screening leder till att fler fall av tidig cancer upptäcks, särskilt under det första året när de flesta undersökningar genomförs. Det är bra eftersom cancer som upptäcks tidigt oftare kan behandlas framgångsrikt. För många cancerformer finns ingen möjlighet till förebyggande behandling, men i det här fallet kan man också upptäcka och ta bort adenom – förstadier som annars hade kunnat utvecklas till cancer, säger Marcus Westerberg, docent vid Uppsala universitet och studiens korresponderande författare.

Bygger på en studie som startade 2014

Forskningen är en del av den svenska studien SCREESCO som startade 2014 för att undersöka hur effektivt två olika screeningmetoder på lång sikt kan reducera dödlighet i kolorektalcancer. Deltagarna var 60 år, identifierades via folkbokföringsregistret och slumpades sedan i tre olika grupper:

• Koloskopi – deltagarna kallades till koloskopi.
• Avföringstest med FIT, (fekalt immunokemiskt test) – deltagarna fick ta två avföringsprov hemma. Om minst ett av proverna visade positivt, vilket mättes genom hur stor mängd blod de hade i avföringen (10 μg Hb/gr), fick de genomgå koloskopi. Deltagarna i denna grupp bjöds in två gånger, år ett och år tre.
• Ingen åtgärd – deltagarna genomgick ingen screeningundersökning utan användes som kontrollgrupp.

I de fall man vid undersökningen hittade förstadier till cancer, fick patienterna vård enligt rådande riktlinjer. Deltagarna följdes sedan via register till och med 2020.

Tar bort förstadier till cancer

I slutet av uppföljningsperioden kunde forskarna se att antalet fall av mer avancerad kolorektalcancer hade minskat i båda grupperna som hade fått genomgå undersökningarna. Tydligast resultat sågs i gruppen där deltagarna hade lämnat avföringsprov. Där var det 0,61 procent som utvecklade kolorektalcancer, jämfört med 0,73 procent i kontrollgruppen.

− Vi kan visa att fallen av avancerad cancer tenderar att minska mot slutet av perioden i gruppen som slumpades till att lämna avföringsprov. Det kan tala för en förebyggande effekt av screeningen genom att man tagit bort förstadier till cancer, säger Anna Forsberg, som är docent vid Karolinska Institutet, sisteförfattare och ansvarig för SCREESCO.

Ska följa de tre grupperna till 2030

I studien undersökte man också om det fanns några negativa effekter förenade med ett ökat antal koloskopier. Forskarna kunde se en liten ökning av blödningar i mage och tarm samt blodproppar i patientgrupperna, framför allt under det första året när de flesta koloskopier gjordes. Dessa händelser var dock ovanliga, och den totala dödligheten var densamma i alla grupper.

Forskarna planerar nu att följa personerna i studien till 2030 för att då kunna se hur effektiva de olika screeningmetoderna är för att reducera dödlighet i kolorektalcancer på lång sikt.

– Den här delstudien ger oss stort hopp om att screening också kommer att visa sig minska dödligheten i kolorektalcancer i båda grupperna när studien slututvärderas om cirka fem år, säger Anna Forsberg.

Fakta

I Sverige har screening med hjälp av ett avföringstest FIT (fekalt immunokemiskt test), erbjudits vart annat år i region Stockholm och Gotland sedan 2015 för individer i åldern 60–69 år, och sedan 2020 för individer i åldern 60–74 år. Gränsvärdet för positivt FIT har då legat på 40 μg Hb blod per gram avföring för kvinnor och 80 μg Hb/gr för män. Individer med positivt FIT erbjuds koloskopi. Ett nationellt, FIT-baserat screeningprogram med samma gränser, testningsfrekvens och åldersspann började rullas ut 2021 med full implementering planerad till 2026.

Den svenska studien SCREESCO startade 2014 för att undersöka hur effektivt två olika screeningmetoder på lång sikt kan reducera dödligheten i kolorektalcancer. Studien jämför ingen screening mot screening med engångskoloskopi och screening med dubbla FIT i två omgångar med en låg gräns för positivt FIT på 10 μg Hb/gr för både män och kvinnor.

Kontakt

Marcus Westerberg, docent vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
E-post: marcus.westerberg@uu.se

Anna Forsberg, docent vid Karolinska institutet och ansvarig för SCREESCO-studien.
E-post: annamaria.forsberg@ki.se

Artikel

Westerberg, M., Ludvigsson, J.F., Metcalfe, C. et al. Colonoscopy and fecal immunochemical testing versus usual care in diagnostic colorectal cancer screening: the SCREESCO randomized controlled trial. Nat Med (2026). DOI: 0.1038/s41591-026-04225-9