Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

Klimatförändringar och allt varmare havsvatten förväntas påverka marina ekosystem. Det kommer att leda till omfattande förändringar i arters utbredningsområden och hos vissa arter även en genetisk anpassning. I det här sammanhanget är sillen av extra intresse att studera: dels har den en betydande anpassningsförmåga, dels har vetenskapen redan stor kunskap om sillens genetiska variationer och mutationer. För att inte tala om dess betydelse som föda för både människa, rovfiskar och sjöfåglar.

En grupp forskare undersöker hur sillen har anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under de senaste århundradena genom att jämföra DNA från historiska prover med data från nutida. I museets samlingar fanns redan tidigare material från både 1800-talet och från äldre utgrävningar, men det var ett hål i tidslinjen runt 1600, tiden precis före industrialismen.

Så kom någon på idéen om skeppet Vasa.

-Vi har kunnat ta prover från två förvaringstunnor som fanns ombord när Vasa sjönk, säger Nicolas Dussex, forskare på Naturhistoriska riksmuseet. Små, små benrester analyseras nu för att vi ska kunna avgöra om vi får fram tillräckligt och pålitligt DNA.

Resultaten från studien kompletteras med simuleringar för att förutsäga hur ökande vattentemperaturer kommer att påverka sillens framtida migrationsmönster, genetiska sammansättning och lokal anpassning. Den informationen är i sin tur nödvändig för att kunna ta fram förvaltningsstrategier som skyddar bestånd som hotas av klimatförändringar. Förhoppningen är att projektets lärdomar ska kunna användas även på andra arter.

– Det här visar på ett tydligt sätt hur viktiga museernas samlingar kan vara. Genom att studera förändringar över tid kan vi förutspå framtiden och vidta åtgärder innan det är försent, säger Nicolas Dussex.

FÖR FRÅGOR: Nicolas Dussex, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, nicolas.dussex@nrm.se, tel 072-834 48 60

OM PROJEKTET: Projektet finansieras av FORMAS och genomförs under ledning av Naturhistoriska riksmuseet, Avdelningen för natur- och miljöövervakning. Projekt studerar den demografiska och adaptiva responsen som atlantisk sill och östersjösill/strömming visar på uppvärmning av haven. Det sker med hjälp av en tidsgenomisk metod som bygger på jämförelser av historiska och moderna genom och simuleringar framåt i tiden.