Sjöisarna blir allt svagare i Sverige
Det är inte bara isens tjocklek som avgör om den håller för skridskoåkning eller vinterfiske. Is av frusen slask eller snö är mycket svagare än kärnis och forskare från Göteborgs och Uppsala universitet ser att sådan här bräcklig is blivit vanligare på svenska sjöar de senaste 50 åren.
Den skandinaviska sjöisen har både blivit tunnare och strukturellt svagare på senare år. Resultat från 21 svenska sjöar visar att isens tjocklek under de senaste fem decennierna har minskat med i genomsnitt 0,22 centimeter per år. Men också kvaliteten och därmed bärigheten på istäcket har försämrats. Det visar en ny studie som publicerats i den vetenskaplig tidskriften Ambio.
– Sjöisens struktur förändras snabbt i en varmare värld. År 2023 hade nio av de undersökta sjöarna blivit osäkra för skridskoåkare, vinterfiskare och andra som är beroende av frusna sjöar. Det beror främst på att lufttemperaturen växlar mer under vintern än förut, säger Mark Peternell, forskare vid Göteborgs universitet.
Omfrusen is är svagare
Långa ihållande perioder med minusgrader i luften blir alltmer sällsynt, och det gäller i stora delar av landet. Klimatförändringarna har bidragit till att frys- och töcyklerna kommer oftare. Studien visade att det finns ett starkt samband mellan antalet dagar med lufttemperaturer över fryspunkten och minskningen av tjockleken på kärnisen, den starkaste och säkraste typen av is som bildas när vattnet i sjön fryser till is under ihållande kyla.
Varma dagar innebär att bildningen av kärnis störs och svagare vit is, som innehåller mer luftbubblor och föroreningar, blir vanligare. Denna is kallas för stöpis. Snöfall förvärrar problemet ytterligare genom att snön isolerar isen, och även bildar slask, som senare återfryser till stöpis. Denna förändring resulterar i is som är betydligt svagare och mer benägen att gå sönder när den belastas. Detta gäller även om den är ganska tjock.
Istäcket varierar över en sjö
– Det räcker alltså inte att bara mäta tjockleken. För den som ger sig ut på sjöisar är det avgörande att bedöma isens kvalitet. Kärnis är stark och mörk, medan stöpis är grumlig och mycket svagare. Dessutom är isen inte likadan över en hel sjö, därför behöver du undersöka isens tjocklek och kvalitet om och om igen, säger Mark Peternell.
En tumregel från Issäkerhetsrådet och Sveriges snöskoterägares riksorganisation är att en säker kärnis för promenader eller skridskoåkning bör vara minst 10 cm tjock, och minst 15 cm för snöskotrar. Innan du ger dig ut på isen är det viktigt att kontrollera de senaste temperaturtrenderna, eftersom varma dagar snabbt kan försvaga isen. Knakande ljud eller synligt slask tyder på instabilitet. Utöver det är det viktigt att ha isdubbar och att inte vistas ensam på isen.
– För att undvika en ökning av antalet drunkningsolyckor med dödlig utgång på vintern rekommenderar vi forskare att organisationer som exempelvis Issäkerhetsrådet regelbundet övervakar isstrukturen, utvecklar bättre varningssystem, ser över riktlinjerna för issäkerhet och förbereder samhället på stora förändringar i isförhållandena.
Vetenskaplig artikel i Ambio: Rapid lake ice structure changes across Swedish lakes puts public ice safety at risk
Kontakt: Mark Peternell, lektor i strukturgeologi på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 45 53, e-post: mark.peternell@gu.se
Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se