Sjukfrånvaron ökar med luftföroreningar visar unik studie
Forskare kan nu för första gången visa på ett tydligt samband mellan sjukfrånvaro från jobbet och ökad förekomst av förorenande partiklar i luften. En studie vid Umeå universitet visar att fyra procent av korttidsfrånvaron i ett studerat storstadsområde har samband med luftföroreningar.
– Resultaten visar att luftföroreningar orsakar en fullt mätbar kostnad för samhället och arbetsmarknaden. Studien fyller en viktig kunskapslucka eftersom detta samband i brist på bra data inte i så stor utsträckning har blivit studerat tidigare, säger Johan Sommar, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och en av studiens författare.
Individer är i varierande grad utsatta för skadliga luftföroreningar hemma, på arbetet och i trafiken. Många specifika effekter av sådan exponering är vetenskapligt väl belagda, till exempel högre dödlighet i hjärtkärl- och lungsjukdom, medan andra samband nästan inte alls är studerade. En ny studie vid Umeå universitet undersöker sambandet mellan halten av partiklar och registrerad korttidssjukfrånvaro bland yrkesverksamma vuxna i Stockholm stad. Någon sådan studie är inte tidigare publicerad, varken i Sverige eller internationellt.
Studien visar att för varje ökning av partiklar i luften med tio mikrogram per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent två till fyra dagar efter exponeringen. Det gäller så kallade PM 2,5-partiklar, det vill säga partiklar med en diameter om mindre än 2,5 mikrometer som bland annat kan komma från biltrafiken. Det innebär att man kan beräkna att cirka fyra procent av alla korttidssjukskrivningar i Stockholm har samband med luftföroreningar.
Luftföroreningar kan förväntas påverka sjukfrånvaro på flera sätt. Det är exempelvis känt från andra studier att partiklar i luften kan trycka ned immunsystemet och därför kan öka risken för och svårighetsgraden vid virusorsakade luftvägssjukdomar som influensa. Även akutbesök för astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom ökar när partikelhalterna går upp.
Studien har gjorts genom att forskarna har nyttjat registerdata på korttidssjukskrivning från Statistiska centralbyrån, SCB, samt miljöförvaltningens dagliga mätningar av partiklar i Stockholmsluften under nära 10 år innefattande totalt 1,5 miljoner sjukskrivningar. Bristen på aktuell forskning på detta område har gjort att hälsokonsekvensberäkningar i samhällsplaneringen idag baseras på mycket gamla intervjudata från USA.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research.
Om den vetenskapliga publiceringen
Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, Sweden
Hedi Katre Kriit. Bertil Forsberg, Johan Nilsson Sommar
Environmental Research
https://doi.org/10.1016/j.envres.2023.117950
Till studien:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935123027548?via%3Dihub
För mer information, kontakta gärna
Johan Sommar
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 090-786 59 53
Mobil: 070-272 95 17
E-post: johan.sommar@umu.se
