Skärmtid kan påverka hälsoproblem och skolk
En ny studie från Jönköping University, i samarbete med Region Jönköpings län, visar att en stor majoritet av ungdomarna i Jönköpings län tillbringar betydligt mer tid framför skärmar än vad som rekommenderas. Studien visar på ett starkt samband mellan överdriven skärmtid och hälsoproblem, inklusive sömnsvårigheter, stillasittande beteende och psykisk ohälsa.
Studien, som undersökte över 5 000 ungdomar i åldrarna 15–17 år, visar att 88 procent av dem överskrider Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer för skärmtid. Ungdomarna har en genomsnittlig skärmtid på 6,2 timmar dagligen – mer än dubbelt så mycket som de nya rekommendationerna.
– Resultatet av denna studie är viktig då den speglar ungdomars självrapporterade skärmtid. Extra viktigt då de nya nationella riktlinjerna för skärmtid föreslår att den bör begränsas till 2–3 timmar per dag för att skydda ungas fysiska och mentala hälsa, säger Amir Pakpour, professor i klinisk vetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping University.
Fler fysiska och psykiska problem
I studien jämförs ungdomar som hade skärmtid inom rekommendationerna med de med mer än tre timmar skärmtid dagligen. Forskarna anser att resultaten är oroväckande för gruppen som har mycket skärmtid då de rapporterar signifikant fler fysiska och psykiska problem än de andra. I gruppen med mycket skärmtid ser man att:
- 57 procent får mindre än åtta timmars sömn
- 27 procent sitter långa perioder utan att vara fysiskt aktiva, så kallat stillasittande beteende
- 46 procent har svårt att somna
- 39 procent visar impulsivt beteende
- 44 procent känner kroppssmärta, som huvudvärk, ryggont och ont i magen
- 13 procent visar tecken på spelberoende
- 51 procent känner sig stressade eller upprörda
- 18 procent mår psykiskt dåligt
Studien pekar även på ett samband mellan överdriven skärmtid och skolk, där det är 7,4 procent av de med mer än tre timmar skärmtid per dag som rapporterar att de har skolat från skolan minst en gång per månad, vilket är nära dubbelt så mycket som den andra gruppen. Detta kan tyda på ett potentiellt socialt problem som sträcker sig bortom fysiska och psykiska hälsoproblem. Dessutom visar studien att 95 procent av tonåringar med ADHD tillbringar mer än tre timmar per dag vid skärmen.
Samarbete är avgörande
Även om denna studie visar samband mellan skärmtid och olika hälsomässiga och sociala utfall säger forskarna att det är viktigt att inse att mer forskning behövs för att fullt ut förstå de långsiktiga effekterna. De menar även på att samarbete mellan hemmet, skolan och vården är avgörande för att uppmuntra hälsosammare digitala vanor för ungdomar.
– Studien belyser behovet av riktade åtgärder och initiativ för att minska skärmtiden och utbilda både ungdomar och deras familjer om dess påverkan. Föräldrar bör ta ledning genom att sätta gränser i hemmet, skolor bör främja digital balans och hälso- och sjukvårdspersonal kan erbjuda vägledning kring de mentala och fysiska utmaningar som förknippas med långvarig skärmanvändning, säger Gunilla Björling, professor i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping University.
Stor folkhälsoenkät bakom underlaget
Studien är genomförd av Smart Gaming Group vid Jönköping University, i samarbete med Region Jönköpings län. Underlaget kommer från Folkhälsoenkät UNG 2023, som genomfördes mellan september och oktober 2023 och inkluderade 5 323 ungdomar i åldrarna 15–17 år i Jönköpings län.
– Det är en viktig enkät som undersöker ungdomars hälsa och levnadsvanor och säger något om hur det faktiskt ser ut i vårt samhälle idag, säger Marit Eriksson, epidemiolog vid Region Jönköpings Län och ansvarig forskare för Folkhälsoenkät UNG 2023.
Kontakt
Gunilla Björling, gunilla.bjorling@ju.se, 070-996 88 99
Amir Pakpour, amir.pakpour@ju.se, 076-496 45 52