Skarpare syn hos migrerande mörtar

Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda och undvikandet av rovdjur. För att undersöka hur migrationsrelaterade utmaningar kan påverka ögats utformning och funktion valde ett forskarlag, lett från Lund, att studera mörtar.

Mörten är en art som är vanlig i europeiska sötvatten och som utövar så kallad partiell migration. Det innebär att endast en del av populationen migrerar upp från sjöar till anslutande vattendrag under vintern. Andra individer stannar kvar i samma miljö året runt.

– Vi började med att fotografera fiskarnas ögon och följde sedan 2 000 mörtindividers flyttningsmönster under flera år och i två olika sjöar med hjälp av inopererade elektroniska transpondrar. Det visade sig att mörtar med stora pupiller migrerade medan de individer som valde att stanna i sjön hade små, säger Kaj Hulthén, biologiforskare vid Lunds universitet och den som lett studien.

Forskarna kunde dessutom visa att större pupiller ger migrerande individer bättre möjligheter att upptäcka mycket små visuella objekt, till exempel djurplankton, i svagt ljus.

Genom att kombinera empiriska data kring mörtens ögonmorfologi med teoretiska beräkningar lyckades forskarlaget uppskatta hur synförmågan varierar mellan individer med olika stora pupiller under olika ljusförhållanden. En så detaljerad karta över mörtars syn har aldrig tidigare ritats.

– Att migrerande individer har en förbättrad förmåga att upptäcka visuella objekt som djurplankton tyder på en stark selektion för ett effektivt födosök. Det är avgörande för att täcka de energibehov som migration kräver. Dessa resultat överensstämmer väl med tidigare forskning, vilken visat att migrerande mörtar med otillräckliga energireserver löper en högre risk att dö i bäckarna, säger han.

De nya resultaten hjälper forskarna att förstå hur migrationsbeteenden formas av både ekologiska och fysiologiska faktorer. Förvaltning av fiskbestånd kan dra nytta av denna kunskap, särskilt i samband med miljöförändringar som påverkar ljusförhållanden och födotillgång i akvatiska ekosystem.

– Mörtar spelar en viktig roll i ekosystemet. Genom att förstå varför vissa individer migrerar och andra inte kan vi få en djupare inblick i hur fiskpopulationer svarar på miljöförändringar, vilket i sin tur kan påverka både fiskbestånd och sjödynamiken i sin helhet, säger Kaj Hulthén.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: North Carolina State University, Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology, University of Bern, Technical University of Denmark.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Animal Ecology: ”Will I stay or will I go? Eye morphology predicts individual migratory propensity in a partial migrant”

För mer information, kontakta:

Kaj Hulthén, forskare

Biologiska institutionen, Lunds universitet

046 222 84 37

076 786 49 97

kaj.hulthen@biol.lu.se

Presskontakt

johan.joelsson@science.lu.se

046 222 71 86