Skolan brister i att lära ut digital kompetens

I vår har de digitala verktygen hamnat i skottlinjen för kritiken mot svensk skola. Det föreslås förbud mot mobiler i skolan och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Oavsett hur debatten går så fortsätter eleverna att lägga mycket tid i mobilen och vid datorn, och en ny avhandling från Göteborgs universitet uppmärksammar hur skolan backar från sitt bildande uppdrag.

Improviserad undervisning

Avhandlingen pekar på flera brister i dagens undervisning i digital kompetens. Skolan har generellt liten kännedom om vilka konkreta digitala erfarenheter eleverna har och vilka specifika utmaningar de möter i sin vardag. Dessutom finns det sällan någon samordnad idé om hur sådana utmaningar kan mötas.

– Lärarna hjälper eleverna mer eller mindre ad hoc när digitala frågor uppstår. Utbildningen i digital kompetens stannar ofta vid att kunna ta fram ett läromedel på datorn, eller att ladda upp material i digitala plattformar. Ofta får eleverna också ospecifika och generella varningar: ”Var källkritisk – ta allt på nätet med en nypa salt och akta dig!”. Och i de högre årskurserna har eleverna många lärare, som inte är samstämmiga i hur eleverna ska agera i det digitala landskapet, säger Christina Löfving, författare till avhandlingen.

Lika viktigt som läsa och räkna

Christina Löfving, själv grundskollärare, universitetslärare och tidigare IT-pedagog, har studerat hur skolan lyckas med sitt uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens. EU-kommissionen beskriver digital kompetens som likställt med att kunna läsa, skriva och räkna, i den nuvarande läroplanen beskrivs det som något som ska ingå i alla skolämnen. Christina Löfving har i sin forskning noterat att det trots ämnets vikt är ovanligt med systematisk undervisning inom området. Ofta blir det upp till den enskilde lärarens kompetens och intresse. Den digitala kompetens som elever kan få utveckla i skolan, är hur de tekniskt kan använda vissa delar av datorns funktioner och dess digitala plattformar, något som i avhandlingen definieras som ”plattformsbyråkrati”. Det blir som ett nytt, osynligt skolämne, insmuget och olika hanterat inom olika skolämnen.

Digitalt medborgarskap

Digital kompetens handlar inte bara om att systematiskt utveckla tekniska baskunskaper eller kunskaper om hur man kan undersöka snabb information på nätet. En annan del handlar om det som kallas digitalt medborgarskap – att elever redan vid unga år aktivt och kritiskt kan och vågar engagera sig i ett digitaliserat samhälle utifrån kunskap om tekniska, juridiska och etiska aspekter. Barn och ungdomar behöver veta hur de ska bete sig på internet, inte bara varnas. Kan jag fotografera och dela vilken bild som helst, hur skriver jag ett respektfullt svar på ett mejl? I dagens skoldebatt höjs det ändå röster för att vänta med att undervisa om digital kompetens. Christina Löfving är tveksam till att vänta till senare skolår.  

– Om skolan som organisation inte tar den här bollen är risken att andra aktörer än skolan visar eleverna på mindre demokratiska tillvägagångssätt, eller att vissa elever utestängs från att delta i ett digitalt integrerat samhälle. Det kan i sin tur bädda för ett ojämlikt samhälle i en redan oviss tid, där artificiell intelligens har blivit ett hjälpmedel, som också riskerar att ställa många saker vi har tagit för givna på ända, säger Christina Löfving.

Viktig för läroplansarbetet

Hindren för elevernas utveckling av digital kompetens i skolan kan relateras till skolan som organisation; till policyer, skolutvecklingsstrategier och skolans roll i samhällets snabba teknikutveckling. Lärare lämnas att själva hantera en rad dilemman kopplade till en samtid med snabb utvecklingstakt. Fokus hamnar också lätt på att anpassa skolarbetet till digitala plattformars utformning i stället för tvärtom.

– Jag hoppas att min avhandling blir läst av policyaktörer som nu har att ta ställning till det nyligen framlagda betänkandet från läroplanutredningen (SOU 2025:19). Resultatet är även betydelsefullt för lärare, skolledare, och för personal med digitaliseringsuppdrag, säger Christina Löfving.

Avhandlingen: Catering for Student Digital Competence: Teachers navigating the complexities of digital-infused education

Kontakt: Christina Löfving, doktorand på Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet, tel: 070-965 03 00, e-post: christina.lofving@gu.se

Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se