Skollunchen allt viktigare när klyftorna ökar
Barnfattigdomen ökar i Sverige och allt fler elever kommer hungriga till skolan. En ny studie från Göteborgs universitet visar att den kostnadsfria skollunchen har fått en avgörande roll för barns hälsa och lärande, samtidigt som behovet av frukost före skoldagens start växer.
– Kommer du hungrig till skolan är du tröttare, får huvudvärk och orkar inte koncentrera dig eller interagera med andra barn på samma sätt. Får du i dig mat får du mycket bättre förutsättningar att klara skolarbetet, säger Ylva Odenbring, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Under många år har hon forskat om barns uppväxtvillkor, segregation och social reproduktion. I sin nya studie visar hon hur skollunchen blivit allt viktigare i takt med att fler familjer fått en försämrad ekonomi.
Skolmåltidspersonal runt om i landet rapporterar att elever äter fler portioner än tidigare och att behovet nu är stort alla veckans dagar, inte bara efter helger.
– Det går åt mer mat överhuvudtaget. Många barn har inte möjlighet att äta sig mätta hemma, säger Ylva Odenbring.
Välgörenhet ersätter välfärd
Även behovet av frukost före skoldagens start har ökat. Röda Korsets frukostklubbar är numera en viktig del av skolvardagen på flera håll.
– Frivilligorganisationer fyller en allt större roll. Det visar att samhällets välfärdssystem inte räcker till, och att barns rätt till mat allt oftare vilar på välgörenhet, säger Ylva Odenbring.
I tidigare studier har hon undersökt hur ojämlikheten blir synlig i vardagliga[YO1] situationer, som när barn ombeds ta med frukt eller matsäck. Vad eleverna har med sig, och om de har den möjligheten, förstärker skillnader i ekonomi.
– Har man sämre materiell standard blir det snabbt tydligt i sådana sammanhang, säger hon.
Klyftorna växer – och loven blir hungriga veckor
Barnfattigdomens omfattning understryker allvaret. Runt 13 procent av Sveriges barn lever i ekonomisk utsatthet, men i vissa stadsdelar är siffran flera gånger högre.
– I bostadsområdet Rosengård i Malmö växer omkring 60 procent av barnen upp i barnfattigdom. Familjer som redan är utsatta får det ännu tuffare, och klyftorna har ökat de senaste åren, säger Ylva Odenbring.
Barnen i dessa områden är extra utsatta under skolloven, då skolmåltiderna försvinner. Ylva Odenbring beskriver att skolluncherna är livsnödvändiga för dessa barn och deras familjer.
En demokratisk tradition att värna
Skollunchen har funnits i svensk skola sedan 1946 och är en central del av skolans kompensatoriska uppdrag. I sin studie visar Ylva Odenbring hur reformen skapades för att utjämna skillnader och hur samma behov finns i dag.
– Skollunchen bygger på en demokratisk princip: att barn ska ha jämlika förutsättningar att delta i utbildningen. Vi måste värna den traditionen, särskilt när klyftorna ökar.
Studie: Uppväxtvillkor och matfattigdom: Skollunchens betydelse för en likvärdig skola
Kontakt: Ylva Odenbring, e-post: ylva.odenbring@gu.se, telefon: 0766-182840