Skräddarsydda recept på motion är effektiv medicin för stillasittande barn

Skolsköterskor tycker att fysisk aktivitet på recept är ett användbart verktyg för att få barn i behov av motion att börja röra på sig, visar ny forskning. Recepten behöver individanpassas och fungerar bäst om föräldrarna kan vara delaktiga och rätt förutsättningar finns i närområdet.

De flesta barn i dag motionerar inte en timme om dagen som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar. Det gör att intresset för fysisk aktivitet på recept (FaR) ökar och i regeringens budget görs en särskild satsning på just FaR.

Emelie Wiklund, doktorand vid Malmö universitet, forskar på fysisk aktivitet på recept specifikt för barn och ungdomar. Hon har nyss publicerat nya resultat i vetenskapliga tidskriften Journal of school nursing från en studie där hon har intervjuat skolsköterskor.

– Skolsköterskor identifierar barn och ungdomar som har en låg fysisk aktivitetsnivå och förskriver recept på träning till barnen. Recepten förskrivs på tre månader och följs sedan upp. Modellen har framför allt används till vuxna och det finns i dagsläget lite forskning på FaR just för barn, säger Emelie Wiklund.

Vuxna behöver hjälpa till

Resultaten visar att det är särskilt viktigt att skräddarsy recepten för det individuella barnet. Det måste vara en aktivitet de gillar att utföra där vuxna personer i barnets omgivning kan hjälpa till.

– Barnen behöver vuxna personer som stöttar dem i den fysiska aktiviteten. Samarbetet med föräldrarna är otroligt viktigt för att receptet ska fungera. Det är väldigt viktigt att de själva kan påverka vilken fysisk aktivitet de kan utöva. Det skiljer sig lite från tidigare forskning på vuxna, för barn är det särskilt betydelsefullt att få vara med och bestämma.

Barn utövar också andra typer av aktiviteter jämfört med vuxna. FaR-metoden ska vara individanpassad och till barn och unga blir det ännu mer betydelsefullt att hitta aktiviteter utifrån deras villkor. Om barnet tycker om att hoppa studsmatta kan det vara ett bra sätt att öka den fysiska aktiviteten.

– Varje recept är unikt och det kan handla om att en förälder följer med till en fotbollsplan och sparkar boll med barnet eller besöker en lekplats. Det kan också vara besök på badhus eller organiserad föreningsidrott. Att aktiviteten är på recept innebär att den är strukturerad och följs upp av skolsköterskan. Det kan bli en livsstilsförändring för hela familjen även om det bara är barnet som har fått receptet.

Upptäcks hos skolsköterskor

Det kan se olika ut vilka barn som får recept på fysisk aktivitet utskrivet. I dag är metoden ännu inte så vanlig i kommunerna. Större kännedom kan leda till att vårdnadshavare själva tar kontakt och får recept på träning som barnen kan göra hemma. Det vanligaste är annars att behovet upptäcks på barnets hälsosamtal med skolsköterskan. Det kan också vara idrottslärare som ser att det finns ett behov.

– Det som är intressant är att man kan nå de barn som är minst fysisk aktiva, forskning visar att de barnen inte söker sig till organiserad idrott. Detta blir ett viktigt komplement till det.

Finns utmaningar

De intervjuade skolsköterskorna lyfter också fram utmaningar med receptet. Individanpassningen kan göra att mindre kommuner inte alltid kan erbjuda rätt aktivitet för barnet på orten. I ekonomiskt utsatta områden kan kostnaden vara ett hinder, att köra barn till träning eller köpa utrustning. Det kan också vara området i sig, att det inte känns tryggt för ett barn att gå ut på promenad. Tidsbrist för skolsköterskorna är också en faktor, de måste ha möjlighet att sätta sig ner med barnet och skräddarsy aktiviteter. Mer avsatt tid för skolsköterskorna att arbeta med FaR och ökat samarbete med idrottslärare och skolfysioterapeuter med expertkompetens, skulle kunna resultera i att fler barn fick nytta av FaR.

– Det är komplext. Det är ingen quick fix utan idogt arbete där barnets levnadsvillkor måste beaktas. När man väl når fram finns det bra möjligheter för barn att öka sin fysiska aktivitet som de kanske inte hade gjort annars. Det är en dörröppnare så länge förutsättningarna finns, säger Emelie Wiklund.

Kontakt:
Emelie Wiklund, doktorand vid Malmö universitet, 040-6657827, emelie.wiklund@mau.se