Släktskap kartlagt i stenåldersgravar från Gotland

En kvinna begravdes med två barn, men de var inte hennes egna. I en annan grav låg två barn som inte var syskon, utan snarare kusiner. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet kartlagt släktskapet i fyra gravar från en 5 500 år gammal jägar-samlarkultur vid Ajvide på Gotland. Dna-analyserna tyder på att befolkningen hade god kännedom om släktlinjer och att relationer bortom den närmsta familjen spelade en viktig roll.

Ajvide är en av Skandinaviens viktigaste stenåldersplatser, känd för sina välbevarade gravar och rika arkeologiska fynd. För runt 5 500 år sedan levde här jägar-samlare som framförallt livnärde sig på att jaga säl och fiska. Vid denna tid hade jordbruket spridit sig över Europa, men i norr fanns dessa jägar-samlarkulturer kvar som förblev genetiskt distinkta från jordbrukare.

Vid den stora gravplatsen finns 85 gravar. Här har man bland annat hittat åtta gravar som rymmer två eller flera individer. Forskare vid Uppsala universitet har nu analyserat dna från kvarlevorna som låg i fyra av de gemensamma gravarna för att undersöka individernas släktskap.

− Överraskande nog visade analysen att många av dem som begravdes tillsammans var släkt i andra eller tredje led, snarare än i första led – det vill säga förälder och barn eller syskon, som ofta antas. Det tyder på att dessa människor hade en god kännedom om sina släktlinjer och att relationer bortom den närmaste familjen spelade en viktig roll, säger Helena Malmström, arkeogenetiker och ansvarig för studiens utformning.

Minst ett barn i majoriteten av gravarna

I en av gravarna fanns en 20-årig kvinna liggandes på rygg. På var sin sida låg två barn, en på ett och ett halvt år och den andra runt fyra år gammal. Dna-analysen visar att barnen – en pojke och en flicka – är helsyskon, men att kvinnan inte är deras mamma. Hon är antingen en faster, eller en halvsyster på fädernet.

I den andra graven fanns en ung individ. Bredvid denne låg kvarlevor från en vuxen man som troligtvis flyttats till graven från en annan plats. Analysen visade att den unga var en flicka och att mannen var den unga flickans far.

I den tredje graven låg två barn, en pojke och en flicka. Deras släktskap var lite mer avlägset, och uppmättes till tredje led, vilket mest sannolikt innebär att de var kusiner.

I den fjärde graven fanns en flicka och en ung kvinna. Analysen visade att de var släkt i tredje led där en av de gravlagda mest troligt var den andres gammelmoster/gammelfaster eller kusin.

− Eftersom det är ovanligt att sådana här jägar-samlargravar bevaras, har inga systematiska studier på släktskap inom arkeologiska jägar-samlarkulturer gjorts tidigare, säger Tiina Mattila, populationsgenetiker och huvudansvarig för de genetiska analyserna.

− Analyserna ger en inblick i stenålderns sociala organisation, säger Paul Wallin, professor i arkeologi och expert på Ajvidegravfältet.

Kartläggningen av de gemensamma gravarna är en första pilotstudie över Ajvide-gravfältet och stenåldersjägarnas släktskapsförhållanden. Forskarna ska nu arbeta vidare med att tvärvetenskapligt undersöka lämningarna från över 70 individer från gravfältet. På så sätt hoppas de förstå mer om jägar-samlarnas sociala struktur, livshistorier och begravningsritualer.

Fakta: Så fastställdes kön och släktskap

Genom att analysera dna från tänder och ben från de tio olika individerna kunde forskarna ta reda på kön och släktskap. Barnens kön går inte att se på skelettet, så det kunde fastställas genom att undersöka om den döde hade två X-kromosomer (flicka) eller en X- och en Y-kromosom (pojke). Släktskapet kunde kartläggas genom att titta på hur stor del av generna som individerna delar. Personer som är släkt i första led, som föräldrar och barn eller helsyskon, delar hälften av sina gener. Släktingar i andra led, som exempelvis mor- eller farföräldrar och barnbarn eller halvsyskon delar en fjärdedel av sina gener. Kusiner eller gammelmor- och gammelfarföräldrar och barnbarnsbarn är släkt i tredje led och delar en åttondel av sina gener.

Artikel

Mattila TM, Fraser M, Koelman J, Krzewińska M, Ivarsson-Aalders M, Götherström A, Jakobsson M, Storå J, Günther T, Wallin P & Malmström H. 2026 Genetic relatedness mattered in the co-burial ritual of Neolithic hunter–gatherers. Proc. R. Soc. B 292:20250813.

Kontakt

Helena Malmström, forskare vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet
Telefon: 0707-442 444
E-post: helena.malmstrom@ebc.uu.se

Tiina Maria Mattila, Postdoktor vid Institutionen för organismbiologi Uppsala universitet
E-post: tiina.maria.mattila@ebc.uu.se eller tiina.mattila@oulu.fi