SLU-forskare: Helhetstänk krävs när vattenkraften omprövas

Sverige står inför en unik möjlighet att miljöanpassa vattenkraften och återställa viktiga miljöer i våra akvatiska ekosystem. Men för att lyckas krävs helhetstänk och systematisk uppföljning, visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Just nu genomför Sverige en stor landsomfattande process där omkring 2 100 vattenkraftsanläggningar och dammar ska genomgå omprövning i domstol för att säkerställa att de följer dagens miljölagstiftning.

I en vetenskaplig studie har forskare från SLU granskat 33 domar som vunnit laga kraft i omprövningen. Forskarna har bland annat granskat kraftverkens storlek, hur mycket vatten som släpps fram, vilka krav som ställs för att hjälpa fisk och andra organismer att ta sig förbi dammar och turbiner och vilka krav som finns på uppföljning.

Av de 33 granskade domarna har 22 kraftverk fått sina tillstånd indragna och ska rivas ut. De återstående elva får fortsätta att drivas, men bara om miljöåtgärder utförs. Åtgärderna handlar främst om att skapa bättre vandringsmöjligheter för fisk, både upp- och nedströms. I vissa fall ska vandringsvägarna utformas så de liknar naturliga vattendrag, men detaljer som lutning och vattenflöden är inte alltid angivna i domarna. Även krav på avledningslösningar som ska hjälpa fisk att undvika turbiner förekommer ofta, men här är den exakta utformningen ofta oklar. I vissa domar krävs även särskilda ledare för ålyngel, men även där saknas oftast konkreta specifikationer.

Fokus på fisk räcker inte – hela ekosystemet måste med

Forskarna varnar nu för att kraven på miljöåtgärder har ett alltför snävt fokus på endast vandringsvägar för fisk, och att det är viktigt att livsmiljöerna i och omkring anläggningen inte glöms bort när vattenkraften omprövas.

– Vi vet att det är många djur och växter som påverkas negativt av vattenkraft och dammar, inte bara vandrande fisk. Förändrade flöden, transport av näring och sediment och periodvis översvämmade områden påverkar livsmiljöerna i hela vattendrag inklusive reglerade sjöar, säger Josefin Sundin, forskare vid SLU och huvudförfattare bakom studien.

Forskarna menar att miljöanpassningen av vattenkraften i huvudsak har potential att ge positiva miljöeffekter – men att effekten är helt beroende av hur stor hänsyn som åtgärderna kommer att ta till livsmiljöerna kring anläggningen och hur väl dessa åtgärder följs upp. En central brist i domarna är, enligt forskarna, att uppföljningen av föreslagna miljöåtgärder ofta är otillräcklig eller saknas helt. Utan ordentlig uppföljning finns en överhängande risk att lösningar som ser bra ut i teorin, men inte fungerar i verkligheten, fortsätter att tillämpas över längre tid – något som innebär bortkastade resurser.

– Vår studie är naturligtvis viktig i Sverige, där tusentals vattenkraftverk just nu prövas för nya miljökrav. Men eftersom många länder står inför liknande utmaningar i reglerade vattendrag kommer våra resultat ha bäring även internationellt, avslutar Josefin Sundin.

Läs mer

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Knowledge and Management of Aquatic Ecosystems: Insights from a nation-wide environmental relicensing of hydropower facilities in Sweden: a review of court verdicts from a biological perspective | Knowledge and Management of Aquatic Ecosystems

Kontaktperson

Josefin Sundin, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet
Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm
josefin.sundin@slu.se, 010-478 42 24, 076-131 79 08