2 maj 2023
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

SLU:s växtförädling av flerårigt korn får stort stöd av danska Innovationsfonden

Sedan fem år arbetar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala med att domesticera och förädla växten knylkorn till en ny flerårig och klimatsmart spannmålsgröda. Nu ska arbetet snabbas på i samarbete med Köpenhamns universitet och Carlsberg Laboratorium, genom ett bidrag på 23,1 miljoner danska kronor från danska Innovationsfonden.

Sedan fem år arbetar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala med att domesticera och förädla växten knylkorn till en ny flerårig och klimatsmart spannmålsgröda. Nu ska arbetet snabbas på i samarbete med Köpenhamns universitet och Carlsberg Laboratorium, genom ett bidrag på 23,1 miljoner danska kronor från danska Innovationsfonden.

På 80 procent av jordens jordbruksmark odlas ettåriga grödor. Jämfört med de ettåriga grödorna har fleråriga grödor många fördelar för miljön och klimatet. De minskar näringsläckaget från marken och övergödning av sjöar och vattendrag, binder en stor mängd koldioxid, kräver inte jordbearbetning, kan lättare konkurrera med ogräs och är mindre känsliga för torka.

Sedan tidigare pågår forskning och växtförädling av flerårigt vete (Thinopyrum intermedium) i USA och Kanada och av Anna Westerbergh och hennes forskargrupp vid institutionen för växtbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Men knylkornet som satsningen gäller är unikt. Grunden lades för tio år sedan då Anna Westerbergh med kollegor letade efter perenna gräsarter med potential att utvecklas till en högavkastande gröda. Bland 17 arter valdes knylkorn, Hordeum bulbosum, ut. Knylkorn är en flerårig släkting till det ettåriga kornet som odlas idag, Hordeum vulgare. Drygt 700 genetiskt unika individer från platser med varierade tillväxtförhållanden från Sydeuropa till Centralasien valdes ut och planterades i Vattholma norr om Uppsala 2017. En fjärdedel klarade det svenska klimatet under åren som följde och individer med stora frön och god återväxt valdes ut. Nu finns 49 av dessa klonade och planterade i försöksfält på Axfoundations testgård Torsåker gård.

Nu kan nästa steg tas genom att danska Innovationsfonden investerar 23,1 miljoner danska kronor i projektet PERENNIAL – Accelerating the domestication of a novel perennial climate-smart barley. Anna Westerberghs forskargrupp vid SLU, tillsammans med Carlsberg Laboratorium i Köpenhamn och Michael Broberg Palmgrens grupp vid institutionen för växt- och miljövetenskap vid Köpenhamns universitet, kommer nu att använda både traditionell växtförädling och avancerat molekylärt urval för att förbättra flera odlingsegenskaper.

– Vi har en QR-kod för varje individ i fält och eftersom grödan är perenn kan vi följa den genom flera säsonger och vi kan lätt skapa kloner som kan planteras på andra platser, säger Anna Westerbergh. Vi har kommit en bit på vägen i domesticeringen, men det här kommer verkligen att ta knylkornet till nästa nivå genom att vi bidrar med våra olika kompetenser. Den nya grödan behöver till exempel ha icke-drösande ax (att småaxen med sina frön inte lossnar och faller av innan skörd), och den egenskapen kan vi inte förbättra genom traditionellt urval då den saknas hos det vilda knylkornet.

Totalt uppgår budgeten till 31 miljoner danska kronor och projektet kommer att koordineras av Carlsberg Laboratorium.

– Det finns ett behov av högavkastande perenna sädesslag i ett framtida jordbrukslandskap för att underlätta den gröna omställningen av produktionen av livsmedel och foderråvaror, säger Birgitte Skadhauge, vicepresident och chef för Carlsberg Laboratorium.

Projektet förväntas bidra både till ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Lantbrukarna kan spara både tid och pengar eftersom de inte behöver plöja och så inför varje odlingssäsong, och inte heller tillsätta gödsel och ogräsmedel i samma omfattning. En minskad användning av fossila bränslen och gödsel kan också bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser som koldioxid och lustgas och därmed ge ett lägre klimatavtryck.

– Med fortsatt forskning och växtförädling blir det möjligt att studera och förstå miljönyttan med dessa nya fleråriga grödor, säger Anna Westerbergh.

Kontaktpersoner

Anna Westerbergh
Docent, Sveriges lantbruksuniversitet
+46 (0)18 673340, anna.westerberg@slu.se

Pai Rosager Pedas
Raw materials director, Carlsberg research laboratory
+45 2011 5828, pai.rosager.pedas@carlsberg.com

Michael Broberg Palmgren
Professor, Köpenhamns universitet
+45 3528 3365, palmgren@plen.ku.dk

Jens Bomholt
Press- och mediechef, Innovationsfonden
+45 6190 5045, jens.bomholt@innofond.dk

Vetenskapliga artiklar med koppling till projektet

Chapman EA, Thomsen HC, Tulloch S, Correia PMP, Luo G, Najafi J, DeHaan LR, Crews TE, Olsson L, Lundquist P-O, Westerbergh A, Pedas PR, Knudsen S and Palmgren M (2022) Perennials as Future Grain Crops: Opportunities and Challenges. Front. Plant Sci . https://doi.org/10.3389/fpls.2022.898769

Westerbergh, A.; Lerceteau-Köhler, E.; Sameri, M.; Bedada, G.; Lundquist, P.-O. Towards the Development of Perennial Barley for Cold Temperate Climates—Evaluation of Wild Barley Relatives as Genetic Resources. Sustainability 2018, 10, 1969. https://doi.org/10.3390/su1006…

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Knylkorn i fält. Foto PO Lundquist_400.jpg

Knylkorn (Hordeum bulbosum), flerårig vild släkting till ettårigt korn. Foto Per-Olof Lundquist.

Per-Olof Lundquist och Anna Westerbergh bland sina  fältförsök på Torsåker gård. Foto: Valentin Picasso.

Per-Olof Lundquist (medsökande) och Anna Westerbergh bland sina fleråriga fältförsök på Torsåker gård, Upplands Väsby. Foto: Valentin Picasso.