Social samhörighet spelar en viktig roll för ungas psykiska hälsa

Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.

Karina Grigorians avhandling består av fyra olika studier som undersöker kopplingen mellan vanliga psykiska hälsoproblem – psykosomatiska besvär, depression och ångest – och olika aspekter av social samhörighet som socialt stöd, tillhörighet och ensamhet.

Sociala band särskilt viktiga vid övergång till vuxenliv

Hennes resultat ger värdefulla insikter om de omedelbara och långsiktiga effekterna av social samhörighet under tonåren och den tidiga vuxenåldern. De visar hur viktigt det är med sociala band, särskilt vid övergången från tonår till vuxenliv, eftersom det är en period som utmärks av en ökad risk för både psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.

En hög grad av social samhörighet kan fungera som en skyddsfaktor som minskar psykisk ohälsa. Låg social samhörighet bidrar däremot inte bara till pågående psykiska hälsoproblem utan kan också få långsiktiga konsekvenser. Avhandlingen visar också att olika aspekter av social samhörighet – som tillhörighet och ensamhet – inte existerar isolerat från varandra. Dessa aspekter kan snarare samverka och påverka den psykiska hälsan både individuellt och i kombination med varandra.

– Sammantaget lyfter denna avhandling fram den viktiga roll som social samhörighet spelar för ungas psykiska hälsa, särskilt under övergången från tonåren till vuxenlivet, säger Karina Grigorian. Hon försvarade sin avhandling Social connectedness and mental health problems in young people – Findings from a Swedish cohort vid Stockholms universitet den 11 april.

Långtidsstudie följer unga födda 2001

Avhandlingen bygger på data från Futura01-projektet, en longitudinell studie som följer en svensk nationell grupp av unga som gick i årskurs nio under vårterminen 2017, med majoriteten födda år 2001. Karina Grigorians forskning bygger på upprepade enkätundersökningar från Futura01-projektet samt registerdata. Genom att analysera dessa data ger studien en omfattande förståelse för hur olika aspekter av social samhörighet påverkar ungas psykiska hälsa under tonåren och den tidiga vuxenåldern.

Karina Grigorian hoppas att resultaten från avhandlingen kan bidra till att utveckla strategier för att hantera ungas psykiska hälsoproblem.

Insatser på individnivå liksom på samhälls- och befolkningsnivå

– Eftersom social samhörighet är ett komplext och mångfacetterat begrepp, särskilt hos ungdomar och unga vuxna, är det viktigt att dessa insatser går bortom individnivån och även omfattar samhälls- och befolkningsnivån. Dessutom bör fokus inte bara ligga på hälsosektorn utan även inkludera andra sektorer som utbildning, miljö och fritid. De bredare sociala sammanhang där unga befinner sig måste beaktas, säger Karina Grigorian.

Studien understryker vikten av att se social samhörighet som ett dynamiskt, mångfacetterat fenomen och en universell, påverkbar socialt avgörande hälsofaktor.

Läs mer

Länk till avhandlingen Social connectedness and mental health problems in young people – Findings from a Swedish cohort

Kontakt

Karina Grigorian, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Tel: 070–455 43 53, e-post: karina.grigoryan@su.se (endast engelska)