Sonderar svensk säkerhets­politik i rymden 2050

Rymden blir allt viktigare som militär operationsdomän. Nu undersöker forskare och analytiker vid FOI vilken betydelse rymddomänen kan få för Försvarsmakten och svensk säkerhetspolitik i framtiden, som en del av projektet Stöd till långsiktig omvärldsanalys.

En arena för kommersiella intressen och turism, eller en plats för krigföring? Hög ekonomisk aktivitet med stora investeringar, eller stagnerad ekonomi och kommersiellt ointresse? Vilken roll rymddomänen kan få i framtiden och vad det kan innebära militärt har forskare och analytiker vid FOI tagit grepp om i rapporten Svensk säkerhetspolitik och Försvarsmaktens operationsmiljö i rymddomänen 2050 – ett första utforskande steg. Rapporten är en del av projektet Stöd till långsiktiga omvärldsanalyser, SLO, och utförd på uppdrag av Försvarsmakten.

– Rymddomänens betydelse har tilltagit de senaste åren, där fler och fler länder nu ser på rymden som en militär operationsdomän. Sverige har också antagit det synsättet och även ändrat den militära organisationens struktur, där vi numera har en rymdavdelning inom flygvapnet, säger Jonatan Westman. Han är forskare på FOI:s avdelning Försvarsteknik och en av författarna till rapporten tillsammans med kollegorna Malin Karlsson, John Welsh och Andreas Johlander.

Flera metoder för att tänka framåt

FOI-medarbetarna inledde arbetet med en workshop, där experter från rymdindustrin och försvarsmyndigheterna deltog. Experterna fick brainstorma fram olika kommande trender med hjälp av metoder inom forskningsfältet strategisk framsyn för att få en så komplett samling trender som möjligt.

– Vi är ofta ganska fast i nutid, även om vi försöker tänka framåt. Ett sätt att komma runt det är att dra varje trend framåt och försöka se vad som kan bli konsekvenserna, och vad det i sin tur kan få för implikationer. Det gör att deltagarna tänker ett steg längre än de är vana vid, säger Malin Karlsson, forskare vid FOI:s enhet för operationer och ledning.

Hon och FOI-kollegorna gjorde också en litteraturöversikt, och hade en övning där experterna fick identifiera kritiska osäkerheter. Det slutade med att de hade omkring 130 trender. Dessa kokades ner till sex kritiska osäkerheter och nio bakgrundstrender.

– Kritisk osäkerhet betyder att det är stor osäkerhet kring hur trenden kommer utvecklas, och att om den sker kommer den ha stor påverkan på området. Bakgrundstrenderna är trender där det är relativt tydligt hur de kommer utvecklas, så osäkerheten är ganska liten. Men de kommer också ha stor påverkan, förklarar Malin Karlsson.

Varken kritiska osäkerheter eller bakgrundstrender är valda utifrån sannolikheten att de ska inträffa, poängterar rapportförfattarna – fokus ligger på att vidga det möjliga utfallsrummet. De valde ut två trender där utfallet är präglat av särskilt hög osäkerhet: Krigföring i rymden, där rymden antingen kan utvecklas till en domän för öppen konflikt eller demilitariseras, och rymden som distinkt ekonomisk zon, där rymdekonomin kan expandera eller stagnera.

De två faktorerna fick skapa en fyrfältsmatris med fyra olika scenarier över rymddomänen 2050.

Allianser och gruvdrift

Det första scenariot har fått namnet Håll gränsen. Här har rymdekonomin stagnerat, kopplat till en inbromsad tillväxt i världens största ekonomier. Planerade kommersiella rymdprojekt har inte visat sig lika lönsamma som förväntat och därför stagnerat, och istället har rymden blivit en tydligt militär domän där tröskeln till konflikt är låg. Geopolitiska spänningar på jorden spiller över på rymddomänen.

I det här fallet måste svensk säkerhetspolitik förhålla sig till risken att militära konflikter på jorden sprider sig till rymden. Det gör svensk militär rymdinfrastruktur väldigt utsatt, samtidigt som militära system i rymden har blivit avgörande för Sveriges försvar.

– Det byggs upp spänningar, men de kommer från jorden. Det viktigaste för säkerhetspolitiken i det här scenariot handlar om att skydda militär infrastruktur i rymden, säger Malin Karlsson.

I scenario två, Rymdimperierna slår tillbaka, har den ekonomiska aktiviteten i rymden ökat rejält. Företag utvinner resurser ur asteroider och mänskligheten har etablerat sig på månen eller Mars. Stater ökar sin militära närvaro i rymden för att skydda sina ekonomiska intressen, och det finns risk att konflikter startar i rymden och sprider sig till jorden. Statliga och kommersiella intressen flätas samman, och det har skapats nya allianser som Sverige engagerar sig i för att skydda både individer och ekonomiska resurser i rymden.

– Det har uppstått stora multinationella rymdkonglomerat, och samarbetena inom dessa kan skilja sig från de allianser som man har nere på jorden, säger Jonatan Westman.

Det tredje scenariot, Space Inc., skildrar en framtid där stora kommersiella intressen dominerar rymden. Där pågår rymdturism, gruvdrift och rymdbaserad tillverkning av bland annat halvledare, och rymden har blivit en egen ekonomisk zon. Stater spelar en mindre roll, och rymden ses inte som en plats för krigföring. Därför handlar säkerhetspolitiken mycket om att försöka påverka rymdföretagen och samarbeta med dem.

– Här ser vi inte framför oss att det nödvändigtvis finns så stora militära hot. Däremot kan det, i det vakuum som skapas utan militär eller polisiär närvaro, finnas utrymme för företagsspionage, sabotage och terrorism i rymden. Det är också i det här scenariot vi har den största mänskliga närvaron i rymden, säger Jonatan Westman.

Stort intresse från industrin

Det sista scenariot kallas Stillhetens hav och utspelar sig i kölvattnet av ett stort rymdkrig. Skrot driver runt och gör vissa omloppsbanor omöjliga att använda. Det råder internationell enighet om demilitarisering av rymden, och anses inte finnas någon risk för att konflikter på jorden ska sprida sig ut i rymden. Rymdekonomin har stagnerat, mycket på grund av allt kringdrivande skrot och regleringar till följd av miljöförstöring kopplad till rymdverksamhet.

– Här är rymddomänen en fredad domän. Den används knappt i militära syften. I det här scenariot börjar Sverige driva på för att upprätthålla normerna, att rymddomänen endast ska användas för fredliga syften, säger Malin Karlsson.

Rapporten ska ses som ett första explorativt steg i den studieprocess Försvarsmakten bedriver, menar forskarna. Gensvaret från de experter som bjöds in till workshoppen var stort.

– När vi skickade ut inbjudan till vår workshop blev intresset väldigt mycket större än vi vågat hoppas på. Vi fick stort deltagande från industrin men också akademin och försvarsmyndigheterna. Det visar att det finns ett stort intresse för de här ganska långt framåtblickande frågorna, säger Jonatan Westman.

SLO-projektet

SLO står för Stöd till långsiktig omvärldsanalys och är ett projekt på FOI som stödjer Försvarsmaktens Perspektivstudie. Perspektivstudien är Försvarsmaktens långsiktiga utblick som syftar till att identifiera militära utmaningar på lång sikt, och föreslå hur framtidens försvarsmakt skulle kunna vara strukturerad och uppbyggd.

Inom ramen för SLO arbetar FOI:s forskare och analytiker med att utforska möjliga framtider och vad de kan innebära för svensk säkerhet. Forskningsfältet kallas strategic foresight, eller strategisk framsyn på svenska. Det är ett systematiskt och kreativt sätt att arbeta med framtida osäkerheter, för att utforska tänkbara och möjliga utvecklingsvägar. Flera stora aktörer inom försvars- och säkerhetssektorn sysslar med strategisk framsyn, inklusive Nato och EU.

Läs rapporten

Läs mer