Stödutfodrade älgar åt mer gran

Vissa markägare stödutfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men detta tycks även göra att älgarna ändrar vad de äter i övrigt. En ny SLU-ledd studie visar att älgar som har ätit sockerbetor eller potatis också har ätit mer kvistar från gran. Det handlade inte om stora mängder gran, så det är oklart vilken praktisk betydelse detta betande har för skogsbruket.

– Det är överraskande. Älgar äter vanligtvis väldigt lite gran, vilket förmodligen hänger samman med granens försvarskemikalier, säger Annika Felton, på SLU i Alnarp.

Äter gran efter sötsaker

Annika Felton har under många år studerat älgars födoval och hur de anpassar kostens sammansättning efter vad som finns att tillgå. För att undersöka hur stödutfodring påverkar älgens ätbeteende tog hon och hennes kollegor hjälp av ett stort antal jägare som samlade in prover på maginnehåll (våmvätska) och avföring från 248 djur som sköts under älgjakten.

För att ta reda på vad älgarna hade ätit undersökte forskarna vilka typer av växt-DNA som fanns i proverna, och de fann ett tydligt samband. Djur med avföring som innehöll DNA från de socker- och stärkelserika grödorna sockerbeta och potatis hade också högre halter av gran-DNA i våmmen.

I artikeln i tidskriften Ecology beskriver forskarna tänkbara fysiologiska förklaringar till att älgarna väljer att äta mer gran efter ha ätit ”sötsaker”.

En är att älgar äter många olika växter och instinktivt försöker samla ihop en fodermix som ger dem en näringsmässigt balanserad kost. Den balans de är ute efter motsvarar vad som finns i sälgens kvistar. Så om älgarna äter kolhydratstinna rotfrukter måste de kompensera med mer vedartade växter.

En annan förklaring handlar om förhållandena i våmmen, den första magen hos idisslare. Älgvåmmen kan vara särskilt känslig på vintern, när tillgången på olika växter är begränsad och våmfloran är specialiserad på vedartad kost. Att då äta sötsaker kan göra att våmmens pH förändras och stör våmfloran, vilket kan ge en extra stark signal om att snabbt kompensera med kvistar.

Gran fanns nära till hands

Älgen är känd för att äta tall, så varför blev det då grankvistar som fick balansera betorna i den här studien? Forskarnas svar är att det oftast är gran som finns nära till hands i de områden det handlar om. Det finns även tall inom beteshöjd, men i mycket lägre tätheter än granarna.

Att älgarna överhuvudtaget äter rotfrukter, trots att det inte är det bästa för magen, kan bero på ett behov att få energi för att hålla värmen på vintern. Det är också möjligt att den extra energin i rotfrukterna gör att älgen bättre klarar av att neutralisera de försvarsämnen som finns i grankvistar.

– Våra fynd kastar nytt ljus över hur förändringar i livsmiljöer, som stödutfodring, kan förändra djurs beteende när de söker efter föda, säger Annika Felton.

Risk för skador på gran?

Älgar bökar inte upp sockerbetor eller potatisar i fält, utan rotfrukterna kommer från högar som människor har lagt ut för att stödutfodra vilt. Hur stor är då risken att stödutfodring leder till ökade skador på gran?

Trots att skillnaden i granintag är statistiskt säkerställd mellan de älgar som ätit rotfrukter och de som inte hade gjort det, så är ökningen ändå inte särskilt stor, från fyra till sex procent av DNA i våmmen. Älgarna äter också sannolikt mest på sidoskotten på granen. Det är därför osäkert vad en sådan här ökad betning betyder för granens livskraft. Men granen har i Sydsverige en skadenivå från klövvilt som överstiger Skogsstyrelsens mål.

– En oklok typ av stödutfodring kan få konsekvenser som man kanske inte hade tänkt sig innan. Till exempel att älgarna måste kompensera med fler bett på produktionsträden, säger Annika Felton.

Ett annat intressant resultat från studien var att intag av morötter inte var kopplat till ett ökat intag av gran på samma sätt som intag av sockerbetor och potatis. Hos de skånska älgarna var det vanligt med morötter i spillningen. En anledning till att de inte kompenserat med gran eller något annat trädslag kan vara att dessa älgars diet var relativt rik på bärris, vilket kanske fyllde rollen som granen hade i andra områden.

Kontaktperson

Annika Felton, universitetslektor
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
040-41 51 77, annika.felton@slu.se
https://www.slu.se/cv/annika-felton1/

Den vetenskapliga artikeln

Felton, Annika M., Robert Spitzer, David Raubenheimer, Per-Ola Hedwall, Adam Felton, Ruth V. Nichols, Brendan L. O’Connell, Jonas Malmsten, Erik Löfmarck, & Hilde K. Wam. 2024. Increased Intake of Tree Forage by Moose is Associated with Intake of Crops Rich in Nonstructural Carbohydrates. Ecology e4377.
https://doi.org/10.1002/ecy.4377

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Älg bland unggranar. Foto: Inger Bjørndal Foss

Fler foton har publicerats i ESA Bulletin Photo Gallery: http://doi.org/10.1002/bes2.2176