Stor forskningsstudie: Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimat
Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.
Svampar, insekter, bränder och hjortdjur (som älgar) är exempel på naturliga faktorer som ligger bakom skador på träden i den svenska skogen. Ibland blir skadorna så kraftiga de påverkar ekosystemens funktion, inte minst skogens förmåga att producera virke och andra träprodukter.
– I ett varmare klimat med mer extremt väder och nya skadeorganismer, och med ett intensivare skogsbruk, förväntas skador på skogen bli vanligare och mer omfattande. Det är därför mycket viktigt att förstå vad som ligger bakom skogsskador och om de kan undvikas, säger forskaren Micael Jonsson vid Umeå universitet som lett studien.
Riksskogstaxeringen har sedan 1923 samlat in en omfattande mängd data från den svenska skogen. Sedan 2003 har man också samlat in data på skogsskador. I den aktuella studien har forskargruppen analyserat 15 år av dessa data från hela Sverige och undersökt vilka skador som är vanligast förekommande, och vilka faktorer som ligger bakom risken att ett träd drabbas av skador. Studien är mer omfattande både tidsmässigt och geografiskt än tidigare studier som gjorts.
Vind och snö ger mest skador
Resultaten visar att vind och snö är de vanligaste orsakerna till skador, följt av skogsbruk och därefter svampar. På femte plats kommer skador från hjortdjur, framför allt älgar. Totalt bar 94 procent av alla träd på någon sorts skada. Barrträd och unga bestånd har högst skaderisk, och i varmare delar av Sverige är skaderisken väsentligt högre i bestånd med få trädarter än i bestånd med flera trädarter.
– Våra resultat visar att det finns potential att minska risken för skogsskador genom ett förändrat skogsbruk. Framför allt ger en högre andel lövträd i den annars så barrträdsdominerade produktionsskogen färre skador. Vi kan bland annat se att den av skogsbruket introducerade contortatallen har högst risk för skador. Dess introduktion motverkar därför ett lönsamt skogsbruk, säger Micael Jonsson.
Brister i datamaterialet
Resultaten indikerar även att fler trädarter i ett bestånd är en försäkring mot omfattande skogsskador i ett varmare klimat.
– Vi måste anpassa Sveriges skogar och dagens skogsbruk för ett framtida varmare klimat. Att inkludera fler trädarter i produktionsskogen verkar vara en anpassning som kan fungera! säger medförfattaren Jan Bengtsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien visar emellertid tydligt att det insamlade datamaterialet har brister. Bland annat har det inte gått att i fält fastställa orsaken bakom en stor andel noterade skador.
– Riksskogstaxeringen samlar in viktiga data för vår förståelse om skogen, men vad gäller skadeinventeringen måste datamaterialet öka i kvalitet för att vara fullt användbart i det praktiska skogsbruket, säger Jon Moen, medförfattare vid Umeå universitet.
Om den vetenskapliga artikeln
Micael Jonsson, Jan Bengtsson, Jon Moen, Tord Snäll. Tree damage risk across gradients in tree species richness and stand age: implications for adaptive forest management. Ecosphere, 19 november 2024. DOI: 10.1002/ecs2.70071
För mer information kontakta gärna:
Micael Jonsson, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 69 23
E-post: micael.jonsson@umu.se
