Större grepp krävs för att utveckla hälsofrämjande lärmiljöer
Psykisk ohälsa bland studenter är ett växande problem, både här hemma och globalt. De flesta insatser som görs för att motverka ohälsan handlar om individuella stöd till studenter respektive anpassningar av pedagogik. Men mer kan och behöver göras på strukturell nivå för att lärosäten ska klara uppdraget i framtiden. Det visar en litteraturöversikt gjord vid Göteborgs universitet.
– Att den psykiska ohälsan ökar, inte bara i Sverige utan över hela världen, tyder på att orsakerna är strukturella och/eller miljömässiga, säger Therése Skoog som är huvudansvarig för studien.
Hon och forskarkollegorna har granskat drygt 8000 studier av insatser inom högre utbildning globalt för att motverka studenters dåliga mående. I litteraturöversikten har forskarna bland annat velat få en överblick över vilka slags insatser som gjorts och hur dessa tagits emot av studenterna. Två tredjedelar av insatserna har varit riktade mot förändrad pedagogik. Vanligast bland åtgärderna som istället siktat in sig på mer strukturella förändringar är att erbjuda studenthälsa. Allt detta är bra, menar Therése Skoog, men inte tillräckligt.
– Som utvecklingen ser ut, kommer lärosäten helt enkelt inte ha kapacitet att anpassa undervisning efter alla diagnoser och behov studenter kan komma att ha. Och om inte trenden med ökande psykisk ohälsa bryts riskerar studieresultat att sjunka och kursgenomströmning minska, säger Therése Skoog.
Istället menar hon att lärmiljöerna i sin helhet måste förändras så att de främjar ett hållbart lärande. Allt från den fysiska miljön till kursdesign, kravställningar, möjligheter till återhämtning, hur relationen mellan studenter och lärare ser ut och så vidare, behöver finnas med när lärosäten tar helhetsgrepp om lärmiljöerna.
– Och möjligheterna att förändra till det bättre är stora, menar Therése Skoog.
Ett lovande initiativ hon pekar på är modellen ”Healthy Universities” som utvecklats av lärosäten i Storbritannien. Modellen utgår från ett holistiskt perspektiv på hälsa som inkluderar både lärmiljöer och organisationskultur.
– Ett annat är guiden Universal Design for Learning som i grunden går ut på att forma lärmiljöer så att de blir mer lättillgängliga för hela gruppen studenter samtidigt som kursmål förblir de samma.
För det flesta är det ett stort steg att börja akademiska studier; många gånger innebär det flytt till en ny miljö, att lära känna nya människor, sätta sig in i nya sammanhang.
– Ju mer välkomnande miljön dit studenterna kommer är, desto mindre stressigt blir det för dem, säger Therése Skoog.
Själv har hon varit ansvarig för projektet Hållbara och tillgängliga lärmiljöer vid Göteborgs universitet, som undersökt hur en fakultet kan arbeta strukturellt för att främja studenternas psykiska hälsa. Det har rönt intresse från andra lärosäten och vid Göteborgs universitet får projektet en uppföljning som fokuserar särskilt på de fysiska lärmiljöerna.
– Det är inspirerande att allt fler lärosäten tar frågan på allvar och att se hur initiativ tas i olika delar av världen för att bryta trenden och förbättra studenternas psykiska hälsa, säger Therése Skoog.
Fakta
Studien Health-Promoting Learning Environments in Higher Education: A Scoping Review of Structural Interventions to Protect Student Mental Health är publicerad i European Journal of Education Research, Development and Policy, 17 september 20024. https://doi.org/10.1111/ejed.12772
Mer om Healthy Universities finns på sajten: https://healthyuniversities.ac.uk/
Mer om Universal Design of Learning finns på sajten: https://udlguidelines.cast.org/
Mer om projektet Hållbara och Tillgängliga Lärmiljöer finns på Göteborgs universitets sajt: https://www.gu.se/samhallsvetenskap/om-oss/hallbara-och-tillgangliga-larmiljoer
Kontakt
Therése Skoog, mejl: therese.skoog@gu.se, telefon: 0766-18 69 37
Övriga forskare i studien: Tina M. Olsson, Malin Broberg, Sylva Frisk, Arne F. Wackenhut, David Kjellin, Sofia Gullstrand, Stephanie Rost