Studie visar: Träning kan ersätta kirurgi vid hamstringsskador
Akuta skador på lårets baksida, så kallade hamstringsavlösning, uppstår oftast i samband med halkolyckor och idrott. En ny studie från tio sjukhus i Sverige och Norge, med många av patienterna rekryterade i Uppsala och Stockholm, utmanar den traditionella behandlingen. Resultaten, som publiceras i den amerikanska tidskriften NEJM Evidence, visar att träning, det vill säga icke kirurgisk behandling, är lika effektiv som operation för patienter i åldrarna 30 till 70 år.
– Traditionellt har operation varit standardbehandling för akuta hamstringsskador trots att det saknats vetenskapliga belägg för att denna behandling skulle vara den bästa vid den här skadan. I Sverige har det varit stora lokala variationer i val av behandling. Våra resultat visar att träning, det vill säga icke-kirurgisk behandling, kan vara ett lika bra alternativ som kirurgisk behandling. Det skulle kunna innebära mindre risk för komplikationer, en snabbare rehabilitering och bra livskvalitet för de flesta patienter, säger Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som varit huvudansvarig forskare för den aktuella studien.
Hamstringsmusklerna är muskler på lårets baksida som böjer i knäleden och sträcker i höftleden. Proximal hamstringsavlösning innebär att senfästet på sittbenet för hamstringsmusklerna har slitits av. Skadorna uppstår ofta vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vatten- och längdskidåkning eller skridskoolyckor.
– Det är en relativt ovanlig skada som oftast inträffar vid okontrollerad spagatrörelse när höftleden böjs samtidigt som knäet är sträckt. Populariteten av längdskidåkning och långfärdsskridskor i Sverige och Norge gör att denna skada är relativt vanligare i vår del av världen. I akutskedet ger skadan bland annat kraftig smärta och nedsatt funktion vid sträckning i höften och försök till att böja i knäet, förklarar Kenneth Jonsson.
Studien är genomförts i Sverige och Norge mellan 2017-2022. Patienter i 30-70-årsådern på tio sjukhus lottades till antingen operation eller icke-kirurgisk behandling. Vid operation fästes senstumpen tillbaka till sittbenet med trådar som förankras i sittbenet. Vid icke-kirurgisk behandling rekommenderas patienten ett rehabiliteringsprogram med stöd av en fysioterapeut. Patienterna följdes upp med flera parametrar bland annat med ett patientrapporterat instrument kallat Perth Hamstrings Assesment Tool (PHAT) utvecklat i Australien, där smärta, aktivitet och rörlighet skattas.
– Efter två år visade resultaten att skillnaderna mellan de två behandlingsmetoderna var obetydliga, att de gav likvärdiga resultat när det gäller funktion och återhämtning. Studien visar att icke-operativ behandling kan vara ett säkert och effektivt alternativ till operation för patienter med proximala hamstringsavulsioner. Det öppnar upp för nya riktlinjer inom vården och kan förändra hur hamstringsskador behandlas framöver, avrundar Kenneth Jonsson.
Här kan du läsa den vetenskapliga artikeln i NEJM Evidence.
För information/intervju, kontakta:
Kenneth Jonsson, överläkare och professor i ortopedi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; 018-611 90 37 eller 076-724 89 51, e-post: kenneth.jonsson@surgsci.uu.se
Elsa Pihl, specialistläkare i ortopedi på Danderyds sjukhus och disputerad vid Karolinska institutet; elsa.pihl@ki.se
