Studier om hur nya arter blir till belönas med Crafoordpriset

Årets Crafoordpristagare i biovetenskaper har visat i praktiken att Darwins teorier om naturligt urval stämmer. Med hjälp av nydanande studier av finkar och spigg har Dolph Schluter, University of British Columbia, Kanada, gett oss kunskap om hur olika arter blir till.

Det började på Galapagosöarna. Med Rosemary och Peter Grant som handledare studerade Dolph Schluter samma slags finkar som Charles Darwin intresserade sig för på 1830-talet. Det handlade ursprungligen om en art av fink som invandrade från Sydamerika. När fåglarna anpassade sig till öarnas olika livsmiljöer utvecklades de med hjälp av så kallad adaptiv radiering till mer än ett dussin olika arter.

Framför allt var det näbbarna som skilde finkarna åt. Förvånande nog fann Dolph Schluter också att två arter som levde på samma ö ibland uppvisade större skillnader i näbbens storlek och form än arter som hade en ö för sig själva. Näbbens utseende spelade nämligen en avgörande roll för vilka slags frön fåglarna åt och individer som inte längre konkurrerade om samma föda hade större chanser att överleva och fortplanta sig.

Att arter bildas som en följd av naturligt urval i stället för slumpvisa mutationer brukar benämnas ekologisk artbildning. Dolph Schluter frågade sig nu om den här processen upprepar sig med andra arter under liknande omständigheter. För att få svaret på gåtan bestämde han sig för att titta närmare på den lilla fisken storspigg som lever i havet men också flera gånger vandrat upp i sötvattensjöar i bland annat British Columbia i Kanada.

Ekologin spelar roll

Och helt riktigt – samma sak hände om och om igen i flera olika sjösystem. Spiggarna anpassade sig till sötvattenmiljön och fick andra egenskaper än när de levde ute i havet. Efterhand uppstod också skillnader mellan spiggar i en och samma sjö där vissa levde på botten medan andra simmade runt i vattenmassan. Olikheterna blev efter några generationer så stora att de inte längre parade sig med varandra.

– Med sina studier kunde Dolph Schluter visa att det som för Darwin var initierade tankar verkligen sker i naturen när förutsättningarna är de rätta. Han är utan tvekan en av våra främsta auktoriteter på vilken roll ekologin spelar för hur arter blir till och diversifieras, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi och ledamot av Vetenskapsakademien.

Anlade dammar

Dolph Schluter fortsatte sedan med att placera spiggar från havet i dammar med sötvatten. Tillsammans med sina kollegor kunde han då i realtid, och på detaljnivå, följa hur fiskarna förändrades genetiskt. Det naturliga urvalet innebar att fiskar med egenskaper som var viktiga för deras överlevnad förökade sig i högre grad än andra.

Som årets Crafoordpristagare i biovetenskaper tilldelas Dolph Schluter nu sex miljoner svenska kronor och blir en i en lång rad av framstående forskare som fått mottaga utmärkelsen tidigare.

– Att få det här priset och hamna i deras sällskap känns verkligen som något utöver det vanliga, säger han i en kommentar.

Motivering:

“för fundamentala bidrag till förståelsen av adaptiv radiering och ekologisk artbildning” 

FAKTA Pristagare

Dolph Schluter föddes i Montreal, Kanada, 1955. Han disputerade 1983 vid University of Michigan, Ann Arbor, Michigan, USA. Han är nu University Killam Professor på Zoology Department and Biodiversity Research Centre vid University of British Columbia, Vancouver, Kanada.

Dolph Schluter, University of British Columbia, Schluter lab

FAKTA Crafoordpriset

Crafoordpriset är ett av de stora internationella vetenskapliga priserna och delas ut i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund. Ämnesområdena är valda för att komplettera Nobelpriset och växlar varje år mellan matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper samt polyartrit. Akademien ansvarar för att utse pristagare. Årets pristagare i biovetenskaper tilldelas sex miljoner svenska kronor. Priset kommer att delas ut av kung Carl XVI Gustaf i samband med Crafoord Days i Lund och Stockholm, 8, 10 och 11 maj.

Läs mer om priset

Kontakt:

Sakkunniga:

Ove Eriksson, professor i växtekologi vid Stockholms universitet
Ordförande i priskommittén
ove.eriksson@su.se
073-394 18 56

Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Göteborgs universitet
Kerstin.johannesson@gu.se
076-622 96 11

Bilder att ladda ned för redaktionellt bruk och en prisvideo som kan bäddas in (och som det även går att få separata klipp ur) finns på Vetenskapsakademiens webbplats.