Svår fetma riskablare för svenska än amerikanska män

Att fetma är en stor riskfaktor för sjukdom och död är välkänt, liksom att fetma är vanligare i USA än i Europa. Å andra sidan visar en ny avhandling vid Umeå universitet att överviktiga svenska män löper större risk att dö i förtid än lika överviktiga amerikanska män. För kvinnor är däremot riskbilden för fetma likartad i länderna.

– Resultaten är överraskande och det behövs ytterligare forskning för att förstå vad som driver de här sambanden. Det är helt klart att svår fetma är ett allvarligt hälsoproblem i båda länderna, men andra faktorer verkar spela roll för hur stor riskökningen är vid svår fetma, särskilt för män, säger Melissa Scribani, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid institutionen för epidemiologi och global hälsa visar Melissa Scribani att svenska män med svår fetma löpte nästan fem gånger större risk att dö i förtid av hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalviktiga män, medan amerikanska män med lika svår fetma ”bara” löpte tre gånger så stor risk att dö i förtid. Feta kvinnor löpte också ökad risk att dö i förtid, men där var riskmönstret likartat i Sverige och USA.

Under en tjugoårsperiod stod yngre vuxna, särskilt kvinnor, för de största ökningarna av kroppsmasseindex, BMI, i både Sverige och USA. Andelen med fetma ökade under perioden, med den största ökningen i USA.

I sin avhandling har Melissa Scribani analyserat data från en tioårig studie om viktkontroll i USA där beteenden, attityder och uppfattningar bland kvinnor i åldern 26 – 35 år har undersökts. Studien visade att fysisk aktivitet varje dag förhindrade viktökning bland kvinnorna. Intervjuer visade att svårigheterna att upprätthålla en hälsosam kost och fysisk aktivitetsnivå inte berodde på brist på kunskap om fördelarna med hälsosamma val. Snarare spelade individuella förhållanden som personliga relationer och miljöfaktorer en roll i förmågan att äta bra och hålla sig i form. Kvinnor som hade mer stödjande relationer och bättre ekonomiska möjligheter hade också lättare att äta hälsosamt och att vara fysiskt aktiva.

– Med tanke på fetmans tydliga effekter på hälsa och dödlighet och det faktum att fetma fortsätter att öka bland yngre vuxna, bör viktkontrollinsatser prioriteras. För att detta ska lyckas måste individuella och miljömässiga faktorer beaktas, säger Melissa Scribani.

Avhandlingen bygger på data från hälsoundersökningar i USA och hälsoundersökningar i Sverige under perioden 1989 – 2009 med totalt över 27 000 deltagare, kombinerat med en studie av över 90 000 personer som följts för att avslöja risken för fetmarelaterad för tidig död. En kvantitativ undersökning av 568 personer och kvalitativa intervjuer med 15 kvinnor i åldrarna 26 – 35 användes för att förstå faktorer som kan främja bibehållande av kroppsvikten.

Melissa Brower Scribani arbetar som statistiker vid Bassett Research Institute i Cooperstown, New York, och har en magisterexamen i folkhälsa från Johns Hopkins University.

För mer information, kontakta gärna
Mellisa Scribani (engelsktalande)
Telefon +1 607 435 2267
E-post: melissa.scribani@bassett.org

Till avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-204543

Om disputationen
Melissa Brower Scribani, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, försvarar fredag 3 mars kl. 9.00 sin avhandling Perspektiv på viktstabilitet och negativa hälsoeffekter av fetma. Studier bland glesbygdsbor i USA och Sverige. Opponent Kirsten Mehlig, Göteborgs universitet. Huvudhandledare Margareta Norberg. Triple Helix, Universitetsledningshuset.