Svårare för barn med NPF om mamman hade tuff barndom
Svåra barndomsupplevelser hos mamman, snarare än hos pappan, tycks spela negativ roll för barn med NPF-diagnoser som adhd och autism. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna efterlyser bättre helhetssyn och mer föräldrastöd.
Studien undersöker sambandet mellan negativa barndomsupplevelser, så kallade Adverse Childhood Experiences (ACE), hos föräldrar och barn med neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Det handlar bland annat om övergrepp, brist på omsorg och problem i familjen, som riskerar att leda till långvariga trauman. Resultaten har publicerats av tidskriften Nordic Journal of Psychiatry.
Mor till barn
Studien omfattade 86 mödrar och 37 fäder samt 48 barn med adhd, autism eller både diagnoserna, rekryterade vid två psykiatriska kliniker i Sverige. Mödrar som upplevt svåra barndomsförhållanden visade sig oftare ha barn som rapporterar liknande upplevelser. Dessutom hade dessa mödrar i högre utsträckning själva drag av adhd och autism.
– Om en mamma själv har vuxit upp i en otrygg miljö kan det påverka hennes sätt att hantera stress, skapa trygghet och bygga nära relationer till sitt barn. Detta kan i sin tur göra att barnet får svårare att reglera sina känslor och hantera vardagens utmaningar, särskilt om barnet har en neuropsykiatrisk diagnos, säger Maria Davidsson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistpsykolog på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
För papporna i studien sågs däremot inte dessa samband.
– Vi kan inte säga varför vi ser denna koppling endast till mammorna, men kanske kan det bero på att hon oftare har en nära omsorgsrelation med sina barn. Det kan också vara så att pappornas barndomsupplevelser påverkar barn på andra sätt, utan att de direkt kan kopplas till barnens psykiska hälsa, säger Maria Davidsson.
Se helheten
Forskarna menar att det är viktigt att se hela bilden när man utreder barn med adhd och autism. Genom att kartlägga föräldrarnas egna barndomsupplevelser, till exempel med en ACE-screening, kan man bättre förstå hur tidiga erfarenheter påverkar barnets utveckling och familjens behov av stöd.
– Neuropsykiatriska svårigheter förekommer sällan ensamma utan hänger ofta ihop med andra faktorer, vilket gör det viktigt att ta hänsyn till hela sammanhanget i både utredning och insatser, säger Maria Davidsson.
Studie: Adverse childhood experiences in children with neurodevelopmental disorders and their parents, https://doi.org/10.1080/08039488.2025.2469737
Expertkontakt: Maria Davidsson, doktorand på Sahlgrenska akademin och Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet samt specialistpsykolog i klinisk barn- och ungdomspsykologi vid Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Jönköping, tel. 0730 66 02 38, e-post maria.davidsson@gu.se – nåbar under måndagen kl. 09:30-15
Presskontakt: Elin Lindström, tel. 0766 18 30 37, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbild: Maria Davidsson (foto: Göteborgs universitet)