Svenska elevers kunskaper oförändrade efter pandemin – övriga världen tappade

Skolelever världen över har förlorat ett tredjedels skolår i inlärning under coronapandemin. Men i Sverige, där grundskolan inte stängde, presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter. Det är slutsatsen av en systematisk forskningsöversikt som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour.

– Många förutsåg i pandemins inledande skede att omfattande skolstängningar skulle få allvarliga konsekvenser. Men även om insikten fanns där, var det få länder som visade politiskt mod nog att prioritera barns lärande. Det säger Per Engzell, svensk forskare aktiv vid University College London, knuten till Institutet för social sorskning vid Stockholms universitet, och en av författarna till studien.

Studien visar att kunskapstappet världen över uppgår till en tredjedels skolår. Det uppstod tidigt i pandemin och har legat på en konstant nivå under de knappt tre år som följt. Men svenska elever presterar lika bra som under normala omständigheter.

– Detta tyder på att det svåra beslutet att hålla skolor öppna trots allt var rätt väg att ta. Alla åtgärder innebär en avvägning mellan olika risker, men skolors roll i smittspridningen av covid-19 har i visat sig vara relativt liten. Sveriges hållning i pandemin har stött på kritik, men beslutet att prioritera elevers skolgång var välgrundat och framstår i efterhand som klokt, säger Per Engzell.

Förbättringar i Danmark trots skolstängningar
Även Danmark har undvikit betydande bakslag, fast skolorna där stängdes under ett 20-tal veckor.

– Om man bryter ned det danska resultatet på åldersgrupper visar det sig att högstadieelever halkade efter medan lågstadieelever förbättrade sina resultat. De yngre eleverna kom tillbaka till klassrummet tidigare där de möttes av högre lärartäthet och intensivare undervisning i kärnämnena, säger Per Engzell.

Det är svårare att i efterhand kompensera de kunskapsluckor som uppstått, än vad det är att förebygga dem. I studien uppmanar ändå forskarna till politiska åtgärder för att hantera bakslag i barnens inlärning. Erfarenheten från Danmark tyder på att ökade studietimmar och mindre elevgrupper kan hjälpa elever att komma ikapp.

– Vissa länder har redan investerat betydande resurser i sådana åtgärder, men vi behöver mer evidens för att kunna bedöma deras effektivitet.

Inlärningskrisen en global jämlikhetskris
Värst drabbade är de elever som kommer från studiesvaga hem, visar studien. Det betyder att pandemin har förvärrat de utbildningsmässiga ojämlikheterna mellan barn från olika socioekonomiska bakgrunder, som var stora redan före pandemin.

– Barn från missgynnade familjer, med föräldrar i låglöneyrken eller utan högre utbildning, påverkades i långt högre grad av skolstängningarna, vilket gör inlärningskrisen till en jämlikhetskris, säger Per Engzell.

Enligt studien förstärkte pandemin också ojämlikheten i fråga om lärande på global nivå.

– Barn i fattigare länder halkade efter mer än de i rikare länder. Låginkomstländer kämpade med en inlärningskris redan före pandemin. Pandemin förvärrar troligen denna kris och riskerar att göra tidigare framsteg ogjorda.

Läs mer om forskningen
Bastian A. Betthäuser, Anders M. Bach-Mortensen, Per Engzell. ”A systematic review and meta-analysis of the evidence on learning during the COVID-19 pandemic”. Nature Human Behaviour (2023): https://www.nature.com/articles/s41562-022-01506-4

Kontakt
Per Engzell, doktor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet
Telefon: 08-16 32 48
E-post: per.engzell@sofi.su.se