Svenska spädbarn påverkas lite av föräldrars arbetslöshet

Ny forskning från Umeå universitet pekar mot att en relativt generös och jämlik välfärdsstat, som den svenska, kan skydda familjer från negativa effekter av ekonomiska bakslag.

Tidigare forskning har visat att händelser under graviditeten, och spädbarnets hälsa vid födseln, kan få konsekvenser för barns hälsa och skolresultat längre fram i livet. Forskning visar också hur arbetslöshet kan vara skadligt för familjer genom att orsaka stress och minskad inkomst. Trots detta finns det få studier som har undersökt hur föräldrars arbetslöshet påverkar nyföddas hälsa. I en ny studie vill Björn Högberg, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, och Anna Baranowska-Rataj, professor vid Enheten för demografi och åldrandeforskning (båda vid Umeå universitet), samt Jonas Voßemer, postdoktor vid Mannheim Centre for European Social Research, ta reda på mer om detta samband.

– Genom att studera stressfaktorer inom spädbarnets familj kan vi få en bättre förståelse för hur barnets hälsa och utveckling formas under graviditeten. Att förstå hur social utsatthet överförs mellan generationer är viktigt för att kunna skapa jämlika förutsättningar. Vi hoppas att vår forskning ska kunna bidra till att bättre identifiera barn som löper risk för sämre hälsa vid födseln. Den kunskapen är viktig för yrkesgrupper som möter gravida kvinnor, till exempel barnmorskor, säger Björn Högberg.

Mycket små effekter i Sverige

Forskarna analyserade svenska registerdata som innehöll information om 1,5 miljoner syskon som fötts mellan 1996 och 2017. Eftersom det finns många faktorer som kan öka risken för dels arbetslöshet, dels ohälsa hos spädbarnet så var det viktigt för forskarna att kunna jämföra mellan just syskon. Genom att jämföra syskon som fötts när minst en av föräldrarna var arbetslös med syskon som fötts när båda föräldrarna arbetade kunde man se effekter av just arbetslösheten.

– I den här svenska studien kunde vi enbart se mycket små effekter på spädbarnets hälsa när mamman hade varit arbetslös under graviditeten, och inga effekter om pappan hade varit arbetslös. Skillnaderna mellan vår studie och liknande studier från USA är slående. När vi knappt hittar några effekter av föräldrars arbetslöshet har motsvarande studier i USA hittat så stora negativa effekter av arbetslöshet under graviditet att de anses kunna störa barnets utveckling senare i livet. De få effekter vi hittar i den svenska studien är alla mindre än en tiondel av de effekter som kan ses i USA, säger Anna Baranowska-Rataj.

– Det är speciellt intressant att vi kan se små effekter av mammans arbetslöshet, men inga effekter om pappan är arbetslös. Detta står i kontrast till tidigare internationella studier som undersökt hur arbetslöshet påverkar barn. De har ofta visat att pappans arbetslöshet påverkar barn mer. Den här skillnaden kan nog delvis bero på att det är mamman som är gravid, men också på att båda föräldrarna ofta jobbar i svenska familjer och att mammans inkomst därför är lika viktig som pappans, fortsätter Anna Baranowska-Rataj.

Vilken roll spelar arbetsmarknads- och välfärdspolitiken?

I den svenska studien kunde forskarna inte heller se att effekter av arbetslöshet under graviditeten var större i mer sårbara grupper, till exempel hos föräldrar med låg utbildningsnivå eller med migrantbakgrund.

– Vi hade förväntat oss att de negativa effekterna skulle vara större i sårbara grupper, eftersom de från början har mindre resurser som kan kompensera en inkomstförlust. Men det kan istället vara så att välfärdssamhällets stödinsatser är speciellt effektiva för att hindra de negativa effekterna hos dessa grupper. När viktiga tjänster är skattefinansierade och i övrigt gratis för den enskilde, till exempel mödravård, så blir dina egna resurser mindre avgörande, säger Björn Högberg.

– Vi har anledning att tro att de mindre effekterna i den svenska studien i alla fall delvis beror på skillnader i hur arbetsmarknad och välfärdsinsatser fungerar. För det första kompenserar det svenska systemet en större del av inkomstförlusten vid arbetslöshet än systemet i USA. För det andra är sjukvården i Sverige i högre utsträckning skattefinansierad och inte kopplad till anställning. För det tredje har Sverige en mer tillgänglig mödravård som fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser, säger Anna Baranowska-Rataj.

Läs den vetenskapliga artikeln

Högberg, B., Baranowska-Rataj, A., & Voßemer, J. (2023). Intergenerational effects of parental unemployment on infant health: evidence from Swedish register data. European Sociological Review. https://doi.org/10.1093/esr/jcad005
URL: https://academic.oup.com/esr/advance-article/doi/10.1093/esr/jcad005/7034237

Kontaktinformation

Björn Högberg, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
E-post: bjorn.hogberg@umu.se
Tel: 070-593 71 95
https://www.umu.se/personal/bj…

Anna Baranowska-Rataj, professor vid Enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet
E-post: anna.baranowska-rataj@umu.se
Tel: 090-786 79 47
https://www.umu.se/personal/an…