Svenska universitets respons på sanningskrisen
Under senare år har debatterna avlöst varandra om vilken kunskap som är sann och relevant. Eric Carlsson, Maria Carbin och Bo Nilsson, alla forskare vid Umeå universitet, har i dagarna publicerat en studie, som är en del av ett pågående projekt som undersöker hur etablerade kunskapsinstitutioner hanterar människors misstänksamhet och brist på förtroende.
Under senare år har debatterna avlöst varandra om vilken kunskap som är sann och relevant. Eric Carlsson, Maria Carbin och Bo Nilsson, alla forskare vid Umeå universitet, har i dagarna publicerat en studie, som är en del av ett pågående projekt som undersöker hur etablerade kunskapsinstitutioner hanterar människors misstänksamhet och brist på förtroende.
Eric Carlsson pekar på hur senare tids fenomen som propaganda, klimatförnekelse och faktaresistens blivit alltmer omdebatterade och väckt oro och debatt i offentligheten.
– Det har talats om att vi lever i postsanningens tidevarv, dvs. ett slags allmänt informationskaos där allt och inget är sant eller falskt och därför göds misstro mot etablerade kunskapsinstitutioner, säger Eric Carlsson och tillägger:
– I ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet, ”Professionell auktoritet under omprövning”, studerar vi hur tre etablerade kunskapsinstitutioner – nyhetsbranschen, museer och högre utbildning – förhåller sig till de utmaningar som den här sanningskrisen innebär för deras auktoritet som kunskapsförmedlare.
Återskapa tillit och motverka faktaresistens
Han berättar vidare att de i dagarna publicerat resultaten från en av delstudierna i tidskriften Critical Studies in Education. Artikeln handlar om hur svenska universitet försöker återskapa tillit till vetenskap och den egna verksamheten och har titeln Restoring Trust? Public Communication from Swedish Universities about the Post-truth Crisis.
– Vi har studerat fem av de största svenska lärosätenas satsningar för att legitimera vetenskaplig kunskapsproduktion och motverka faktaresistens. Det vi har sett är att krav på att motverka faktaresistens gör att frågan om kunskapssyn ställs på sin spets.
– Det man kan säga om det här talet om en sanningskris är att den är väldigt polariserande. Den bygger på idéer om rätt/fel, sant/falskt, gott/ont osv. Vi såg en tendens i vår studie att universiteteten själva polariserar genom att visa upp en förenklad syn på vetenskap och objektivitet.
Eric Carlsson menar att lärosätena står inför ett dilemma, att det finns en risk att ogenomtänkta motstrategier innebär att mer reflekterande och problematiserande sätt att förhålla sig till kunskap ignoreras, eller till och med ses som orsaken till sanningskrisen.
– Vi menar att universiteten även utåt mot allmänheten borde förklara vikten av att forskning kan ha olika typer av sanningsanspråk och kunskapssyn för att bättre kunna förstå och möta den pågående sanningskrisen.
Artikeln Restoring trust? Public communication from Swedish Universities about the post-truth crisis finns publicerad digitalt.
Kontakt: Maria Carbin, Bo Nilsson och Eric Carlsson