Svenskar söker sin personliga historia via DNA-tester
Svenskar som gör kommersiella DNA-tester söker främst efter personliga berättelser – inte bekräftelse på nationell eller etnisk tillhörighet. Det visar en ny studie från Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet. Studien är den första i sitt slag i Europa och bygger på 900 enkätsvar.
Släktforskning var länge något som främst den äldre generationen intresserade sig för, men i takt med att digitala tjänster vuxit fram har viljan att söka sina rötter även ökat bland yngre svenskar. Intresset för att ta personliga DNA-tester har under de senare åren ökat explosionsartat.
I en ny studie undersöker forskare varför svenskar valt att göra ett personligt DNA-test, med syftet att identifiera sociala och kulturella attityder. Forskarna är kopplade till Centrum för kritiska kulturarvsstudier samt SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och den nationella enkätundersökningen gjordes i samarbete med Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi.
Studien visar att DNA-testers attraktionskraft framför allt handlar om en vilja att upptäcka individuella släktrelationer, okända familjeband och en önskan om att förstå sin personliga bakgrund.
Till skillnad från de polariserade debatter som blossat upp kring DNA-forskning inom arkeologi – där genetiska resultat ofta kopplas till etnonationalistiska narrativ – visar studien att svar kring den nationella identiteten inte är det viktigaste för svenskar som gör kommersiella DNA-test. Här står den personliga genealogin i centrum, inte identitetspolitik.
– Studien visar att den nationella identiteten inte spelar en framträdande roll, säger Kristian Kristiansen, professor emeritus i arkeologi och en av forskarna bakom studien.
– Kanske kan det ha att göra med att Sverige är ett emigrationsland, där många som gör ett DNA-test kan hitta släktingar även utanför Sverige, särskilt i Nordamerika.
Nytt sätt att förhålla sig till familjehistoria
Motiven bakom att ta ett DNA-test domineras tydligt av viljan att lära känna sin egen historia och sin plats i historien. Mer introspektiva motiv, som att vilja veta ”vem man är” eller att känna ”en vördnad inför människans existens”, visar sig spela en mindre roll i beslutet.
Studien belyser hur DNA-test som riktar sig direkt till konsumenten utgör ett nytt sätt att förhålla sig till familjehistoria, där genetiska data kompletterar – och i vissa fall utmanar – traditionell, dokumenterad släktforskning.
Forskarna menar att insikterna är viktiga för både arkeologer, historiker och kulturarvssektorn, eftersom DNA-resultat i allt högre grad påverkar hur människor förstår sitt förflutna.
Studien “Do You Want to Know Who You Are?” The Rise of Genetic Ancestry Testing and the Search for Genealogies: A Case Study from Sweden är fritt tillgänglig och publicerad i tidskriften Current Swedish Archaeology (doi: 10.37718/CSA.2025.02). Länk: https://publicera.kb.se/csa/article/view/25432
Kontakt:
Kristian Kristiansen, tel: 0704-18 57 67, e-post: kristian.kristiansen@archaeology.gu.se