Sveriges Miljöprovbank fyller 60 år

I källaren på Naturhistoriska riksmuseet firas 60-årsjubileum. I 25-80 grader kalla frysutrymmen förvaras prover från 400 000 fåglar, fiskar och däggdjur – i vissa fall vävnadsprov, ofta hela djur. Det äldsta provet kommer från en brunbjörn som trafikdödades av ett tåg 1964. Det gör Sveriges Miljöprovbank till Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning.

Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet är en central del för övervakningen av miljögifter i Sverige. De nedfrysta proverna ger både egna och externa forskare möjlighet att hitta miljögifter som spridits i naturen och undersöka konsekvenserna. Är ämnet skadligt är det dags att ringa i larmklockan.

En tidmaskin för miljöövervakning

En miljöprovbank fungerar också som en tidsmaskin för miljöövervakning. Genom att samla samma prover från samma djurart över en längre tidsperiod, kan forskare gå tillbaka i historien och följa hur halterna av ett ämne har förändrats i naturen. Ju äldre prover, desto längre tidsserier kan forskarna följa.

-Men lika viktigt är att vi med bibehållen kvalitet och omfattning kan fortsätta samla prover framöver, säger Sara Danielsson, Intendent på Enheten för miljöövervakning. Vi vet ju inte alltid idag vilka ämnen vi kommer att behöva leta efter i framtiden.

Sillgrisslan visade vägen mot PFOS-förbud

Nyttan illustreras tydligt med PFOS och ägg från sjöfågeln sillgrissla. Larmet började ringa på allvar för PFOS i början av 2000-talet. Spår hittas i mänsklig modersmjölk och flera svenska kommuner upptäcker att dricksvattnet är förorenat. Långvarig exponering för PFOS kan vara kopplad till allvarliga hälsoproblem som leverproblem, sköldkörtelstörningar och eventuellt cancer.

PFOS kan inte brytas ned i naturen. Ämnet bioackumuleras vilket betyder att det ansamlas över tid och förs vidare i både näringskedja och från generation till generation. Särskilt problematiskt är det för marina djur, eftersom de ofta befinner sig på toppen av näringskedjan.

Sillgrisslans ägg är ett bra studieobjekt. Det är enkelt att samla in likvärdiga prover varje år och den äter fisk som också är relevant för mänsklig konsumtion. I Miljöprovbanken finns sillgrissleägg från tidigt 70-tal vilket gjorde det möjligt att gå tillbaka i tiden för provtagning. Mätningarna visade att halterna blivit 30 gånger högre på 30 år. År 2009 förbjöds ämnet genom Stockholmskonventionen och reglerades inom EU redan 2006.

Museet behöver fler frysar och reservel!

-Vi sparar cirka 10 000 djurprover om året i Miljöprovbanken, säger Sara Danielsson. Men det gör att våra frysar kommer vara fyllda om bara några år.

Nu krävs stora investeringar i nya frysutrymmen och Miljöprovbanken behöver också ett bra reservaggregat för elförsörjning, så att strömavbrott inte riskerar att förstöra oersättliga prover.

– Vi vill ju att tidserierna kan bevaras och fyllas på i minst 60 år till, avslutar Sara Danielsson.

För frågor relaterade till Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet:

Sara Danielsson, Intendent, sara.danielsson@nrm.se, tel: 0766-31 86 56

För övriga frågor:

Åsa Peterson, Pressansvarig vetenskapskommunikatör: asa.peterson@nrm.se, tel 073-679 47 71

Fakta om Miljprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet:

• Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet är Europas äldsta och en av världens äldsta miljöprovbanker.
• Prover som lagras används bland annat för att: mäta halter av kända miljögifter, upptäcka nya miljögifter, undersöka hur halter av nyupptäckta miljöföroreningar har förändrats över tid, mäta skadliga effekter av föroreningar i organismer, DNA-studier rörande hotade arter och biologisk mångfald.
• Ju äldre prover som finns i banken desto längre tillbaka i tiden kan forskare gå.
• Prover från Miljöprovbanken används av både museets egna forskare och lånas ut till externa
• Miljöprovbanken har spelat en betydande roll i regleringen av miljögifter
• Arbetar på ett uppdrag av Naturvårdsverket och finansieras gemensamt av Naturvårdsverket och Naturhistoriska riksmuseet