Tarmbakterier kan påverka effekten av covidvaccin
Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att bakteriefloran i våra tarmar kan påverka hur väl människor svarar på mRNA-vacciner mot covid-19. Enligt studien, som publiceras i tidskriften npj Biofilms and Microbiomes, kan vissa typer av tarmbakterier förstärka effekten av vaccinet medan andra kan försvaga den.
Mikrobiomet, det vill säga samlingen av olika bakterier i mag- och tarmsystemet har betydelse för olika aspekter av vår hälsa, exempelvis näringsupptag, ämnesomsättning och immunförsvar. Forskarna bakom den nu publicerade studien ville ta reda på om tarmmikrobiomet också påverkar svaret på mRNA-vacciner mot covid-19. För att göra detta samlade forskarna in avföringsprover från 68 personer som lever med hiv samt från 75 friska kontrollpersoner före deras första dos av mRNA-vaccinet.
Forskarna beskrev mikrobiomets sammansättning genom att kartlägga bakteriernas arvsmassa med en teknik kallad 16S rRNA-sekvensering. Forskarna mätte också nivåerna av antikroppar och immunceller som producerades efter vaccinationen.
– Vi jämförde den mikrobiella sammansättningen med immunsvar och andra egenskaper hos patienterna. I vår omfattande analys ingick flera kliniska faktorer för personer som lever med hiv samt ålder, kön och BMI i syfte att försöka förstå det komplexa sambandet mellan tarmmikrober och vaccineffektivitet, säger Piotr Nowak, överläkare och docent vid institutionen för medicin, Huddinge, som ledde studien.
Resultaten visade att den sammansättningen av tarmmikrobiomet kunde förutsäga immunsvaret på vaccinet både bland personerna som lever hiv och hos friska kontrollpersoner. Forskarna fann att ett mindre varierat tarmmikrobiom var förknippat med ett starkare vaccinsvar, markerat av högre nivåer av antikroppar mot spikprotein och CD4 T-celler, även kallade T-hjälparceller. Dessa är viktiga komponenter i immunsystemet som hjälper till att neutralisera viruset och förhindra infektion och sjukdom.
Forskarna identifierade också specifika bakterier som var kopplade till bättre eller sämre vaccinsvar. Till exempel fann de att Lactobacillus, Bacteroides och Lachnospira kunde kopplas till högre nivåer av antikroppar och immunceller, medan Cloacibacillus kunde kopplas till lägre nivåer av antikroppar. De fann också att Bifidobacterium och Faecalibacterium var mikrobiella markörer hos individer med högre antikroppsnivåer.
Enligt forskarna visar studien att tarmmikrobiomet spelar en viktig roll för effektiviteten hos mRNA-vacciner mot covid-19. Förhoppningen är att resultaten ska leda till utveckling av bakteriefokuserade behandlingar för att förbättra tarmfloran och vaccinsvaren, särskilt för äldre eller personer med nedsatt immunförsvar. De potentiella strategierna kan omfatta kostförändringar eller regelbundet intag av probiotika, föreslår forskarna.
Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab National Genomics Infrastructure. Forskningen finansierades av Region Stockholm, Vetenskapsrådet och Läkare mot AIDS. Forskarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation: Impact of the gut microbiome on immunological responses to COVID-19 vaccination in healthy controls and people living with HIV, Shilpa Ray, Aswathy Narayanan, Jan Vesterbacka, Ola Blennow, Puran Chen, Yu Gao, Giorgio Gabarrini, Hans-Gustaf Ljunggren, Marcus Buggert, Lokeshwaran Manoharan, Margaret Sällberg Chen, Soo Aleman, Anders Sönnerborg & Piotr Nowak, npj Biofilms and Microbiomes, online 20 December 2023, doi: https://doi.org/10.1038/s41522-023-00461-w
För frågor kontakta:
Piotr Nowak, överläkare och docent
Tel: 0709518075
E-post: piotr.nowak@ki.se
Kontakt med KI:s presstjänst: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
