Tufft för öringen i södra Sverige

Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten – som öringen – riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare, södra delarna av Sverige. I de kallare, nordliga delarna av landet har bestånden istället vuxit. När värmeböljor och torrperioder blir vanligare behövs åtgärder som motverkar höga vattentemperaturer, säkerställer vattenflöden och underlättar fiskens vandring upp och ner i vattendragen.

Ett förändrat klimat påverkar arters utbredning och överlevnad över hela världen. På norra halvklotet har till exempel kallvattenarter en tendens att försvinna från de södra delarna av sitt utbredningsområde och flyttar istället norrut.

– På senare år har vi allt oftare fått signaler från södra Sverige om att öringen verkar minska i antal och till och med försvinner från vissa vattendrag. Nu har vi gjort en studie som stöder denna trend. Miljöövervakningsdata visar att många öringbestånd verkligen har minskat i Sveriges varmare södra regioner, och det finns en risk för att en del av de här bestånden går förlorade på sikt om inga åtgärder görs, säger Serena Donadi, som är forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU och huvudförfattare till studien.

30 år av öringdata

Forskargruppen från SLU har analyserat 30 år av miljöövervakningsdata över förekomsten av ung öring i 174 svenska vattendrag. Framför allt i mindre åar och bäckar (mindre än 6 meter breda) i Sydsverige noterades negativa trender för ung öring.

På vissa platser har minskningen varit dramatisk. På en lokal i Jörlandaån i Bohuslän där elfisken har genomförts regelbundet fångade man 156 unga öringar per 100 kvadratmeter 1991, men 2020 observerades bara två individer i samma område. På en lokal i Bollerupsån i Skåne har förekomsten av ung öring minskat med 97 procent på 30 år, från ett genomsnitt på 992 öringar till 26 öringar per 100 kvadratmeter.

– För öringens del är det särskilt oroande att längre värmeböljor och torrperioder kan bli allt vanligare och mer långvariga. Öringen tål bara mycket korta tidsperioder med vattentemperaturer över cirka 22 grader, säger Serena Donadi.

Förhöjda vattentemperaturer gör dessutom att öringen drabbas oftare och hårdare av flera sjukdomar. Långvarig torka som leder till vattenbrist i åar och bäckar är också ett allvarligt hot mot fiskens överlevnad.

Vandrande öring mer sårbar

Svenska öringar kan antingen leva hela sitt liv i samma vattendrag, eller vandra mellan vattendraget och sjöar eller hav. Studien visar att de populationer av öring som vandrar har en tydligare minskning än stationära populationer.

– Vandrande populationer kan vara särskilt sårbara för framtida extrema väderfenomen. Detta beror bland annat på att låga vattenflöden hindrar fiskarnas vandring, men de kan också påverkas negativt av en ökad konkurrens och predation från andra mer värmetåliga arter, både i vattendrag och i havet, säger Serena Donadi.

Om öringen minskar i syd, så är mönstret det motsatta i norr. I kallare, nordliga regioner tenderar arten istället att öka, särskilt i mindre vattendrag. Här har temperaturförhållandena sannolikt lett till att både öringen och dess bytesdjur växer snabbare. Öringen är visserligen anpassad till att klara sig bra i relativt låga temperaturer, men den växer som snabbast när vattentemperaturen är runt 15 grader.

Mänsklig påverkan förstärker klimatets negativa effekter

I sötvattensmiljöer kan de negativa effekterna av höga temperaturer förstärkas ytterligare av påverkan från mänsklig verksamhet. Till exempel kan intensiv utdikning och torrlagda våtmarker försämra ekosystemets förmåga att stå emot miljöförändringar. Dammar och dåligt lagda kulvertar hindrar öringen att förflytta sig inom vattendragen och skogsavverkning nära vattnet ökar solinstrålningen, vilket gör att vattnet värms upp snabbare.

Forskargruppen lyfter fram ett flertal åtgärder som kan öka ekosystemens motståndskraft och skydda dem mot extrema klimathändelser.

– Genom att bevara eller återställa tillräckligt stora trädbevuxna kantzoner längs stränder skapas till exempel skugga som hjälper till att hålla nere vattentemperaturen på sommaren. Det är också viktigt att identifiera och skydda områden där kallare vatten strömmar ut i vattendragen och dessutom se till att dessa områden är nåbara för fisken, säger Serena Donadi.

Att återställa våtmarker för att kvarhålla vatten i landskapet, kontrollera vattenuttaget vid bevattning och säkerställa ett kontinuerligt vattenflöde förbi dammar och andra hinder är andra viktiga åtgärder som kan minska negativa effekter vid långvarig torka.

– Sådana här åtgärder är det bästa försvaret vi har om vi inte vill riskera att se öringen försvinna i framtiden. Vi vet inte hur mycket tid vi har till förfogande, så det är dags att agera nu, säger Serena Donadi.

Studien har genomförts inom projekt COAST-LAND som finansieras av Formas. Vill du veta mer om projektet besök: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/forskning/klimat/coast-land/

Kontaktpersoner

Serena Donadi, forskare
Institutionen för akvatiska resurser
Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm
serena.donadi@slu.se, +46(0)76-241 47 04
https://www.slu.se/en/ew-cv/serena-donadi/

Joacim Näslund, forskare
Institutionen för akvatiska resurser
Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm
joacim.naslund@slu.se, +46(0)73-055 79 91
https://www.slu.se/cv/joacim-naslund/

Den vetenskapliga artikeln

Serena Donadi, Joacim Näslund, Leonard Sandin, Berit Sers, Anti Vasemägi & Erik Degerman. 2023. Contrasting long-term trends in juvenile abundance of a widespread cold-water salmonid along a latitudinal gradient: effects of climate, stream size and migration strategy. Ecography.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ecog.06522

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Ung öring. Foto: Joacim Näslund